Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg
Kamera 2/2015

Tyyni Vahter fotograferade kvinnoarbeten

Vad tjänar en sådan pirog till som saknar både skal och hjärta?

Kvinnfolket på gården Koskivaara bakar jordäppelpiroger i byn Vaskela i Metsäpirtti i Karelen 1930. Potatisar kallades maaomena (jordäpple) och äpplen som växer i träd mes’omena (skogsäpple).
Stämningen i stugan är nästan andäktig. Klockan tickar. Breda väggtimmer, en trasmatta på golvet och en oljelampa skapar en tidsbild. Bagarna fokuserar på sitt arbete under ledning av bondhustrun Maria Koskivaara (till vänster på bilden).
Bakom kameran står den 44-åriga filosofie magistern Tyyni Ilma Vahter. Hon är på en fältarbetsresa på Näset. Anteckningarna under denna resa finns som ett manuskript om mathushållning i Metsäpirtti, Muolas, Rautu och Valkjärvi på Karelska näset i Nationalmuseets folkvetenskapliga arkiv.
Tyyni Vahter berättar om hur man bakade potatispiroger: Till söndagar bakade man antingen potatispiroger eller rispiroger, till större helger både och. Runda rågmjölsskal fylldes med potatisgröt som lagats av mjölk och potatisar, skalet rynkades, penslades med ägg och gräddades. Till slut doppade man kanterna i en blandning av smör och vatten.

Folkvetenskaplig fotografering började på 1870-talet och blomstrade på 1920–1950-talet.
Genom dokumentfotografering ville man beskriva ”folkets” arbete och arbetsresultat. Med folk avsågs närmast bara befolkningen på landet och fotograferna ville föreviga ett försvinnande levnadssätt med fokus på det förflutna.
Idealet var att föreviga en gamling som arbetade så gammalmodigt som möjligt i en arkaisk miljö. I bland var man tvungen att till och med iscensätta situationer, just de där mest arkaiska som inte längre fanns till. Nutiden ansågs inte vara något forskningsobjekt.

Tyyni Vahter fokuserade på att fotografera kvinnoarbeten, till exempel olika skeden av textiltillverkning och mat- och hushållning. Fotografierna är fina dokument av folklivet och visar hur viktigt kvinnornas arbetsinsats var i allmogekulturen.
Tyyni Ilma Vahter föddes i Iitti 19.3.1886, gick i skola i Kotka och blev filosofie magister 1913. När hon började inom museibranschen höll man precis på att bygga Nationalmuseets byggnad. Som kollegor hade hon pionjärer inom museibranschen, såsom A. O. Heikel och U. T. Sirelius.
Vahter utnämndes till intendent vid Nationalmuseets folkvetenskapliga avdelning och föreståndare för Fölisöns friluftsmuseum 1935. Hon fotograferade folkvetenskapliga ämnen från 1915 och gjorde forskningsresor till olika håll i Finland under trettio somrar, under fortsättningskriget också till Aunus. På så sätt utökade hon Nationalmuseets föremåls-, arkiv- och bildsamlingar.
Vahter specialiserade sig på forskning i handarbeten. Hon skrev ett antal böcker, publikationer och studier, museihandböcker och populära artiklar till bland annat tidskrifterna Kotiliesi, Omin Käsin och Yhteishyvä.
Tyyni Vahter dog i Helsingfors 2.6.1969.

Jaana Onatsu
Koskivaaran talon naisväki leipoo
Foto: Tyyni Vahter (KK1585:11)
Klicka på bilden för större version.

Emäntä pohdin kädessä
Bondhustrun Maria Mattila med en vanna i handen i byn Haankylä i Karelen i Egentliga Finland 1933. Foto: Tyyni Vahter (KK1765:70)
Klicka på bilden för större version.

Kuvakokoelmat.fi


 



Sidkarta



Senast uppdaterad 16.9.2016
© Museiverket