Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg
Kamera 9/2016

Från tryckplåt till pressbild

Förr i tiden gjorde man tryckplåtar, så kallade klichéer, av pressbilder som skulle tryckas.

I början av 1900-talet tillverkades tryckplåtar för tryckning av pressbilder av kemigrafer. Kemigrafi är en metod genom vilken man genom foto- och etsningsteknik framställer en tryckplåt som kan användas för att trycka bilder.
Så småningom började många tidningar starta egna tryckerier. Tidningen Kaleva gjorde exempelvis det år 1930.
– Kemigrafin är historia. Numera har man varken de verktyg eller den kunskap som krävs för att göra tryckplåtar. Man kan använda befintliga tryckplåtar, men att tillverka helt nya rasterklichéer lär inte längre vara möjligt i Finland, berättar forskaren Markku Kuusela på Päivälehtimuseet.

När man skulle tillverka en tryckplåt började man med att ta en bild av det ursprungliga fotografiet genom ett glasraster. Bildens olika nyanser av grått omvandlades då till prickar i olika storlekar.
Bilden fästes sedan vid en zinkplåt som gjorts ljuskänslig med hjälp av kemikalier. Därefter etsades bilden med hjälp av utspädd salpetersyra. Man kontrollerade ofta om syran var korrekt utspädd genom att smaka med tungspetsen.
Sedan gjorde man provtryckningar med den färdiga tryckplåten. Bilden korrigerades vid behov och spikades sedan fast på ett underlag av trä.

Det finns lådvis med tryckplåtar som använts av tidningen Maaseudun Tulevaisuus åren 1935-1977. Vad har zinkplåtarna att berätta? Är tryckplåtarna föremål som visar hur bilder förr hamnade på tidningssidorna? Eller är det snarare fråga om fotografier vars motiv också är viktiga?
De flesta av Maaseudun Tulevaisuus zinkplåtar är inslagna i papper, på vilket man har limmat fast tidningsbilden med benlim. I vissa fall har även publiceringsdatumet antecknats på omslagspapperet. Det är svårt att läsa bildtexter på gammal vittrat tidningspapper.
Tryckplåten är resultatet av många människors arbete. Den betraktades som originalet till en publicerad pressbild. Filmer och tryckta bilder kunde kasseras som obehövliga, men tryckplåtarna sparades för senare bruk. Tryckplåtarna kunde också smältas ner och återanvändas. Metall var värdefullt, och en nyhetsbild blev föråldrad när tidningen tryckts.
Under 1970-talet övergick tryckeribranschen till offset-teknik, och högtrycksplåtarna blev överflödiga. De blev ett tungt problem, och många tidningar gjorde sig av med stora mängder tryckplåtar till nyhetsbilder.

Boktryckare Raimo Rajala vet hur tryckplåtarna ska hanteras. Han använder en gammal Heidelberg-tryckpress på Arbetarmuseet Werstas i Tammerfors.
Rajala tar bort omslagspapperet från en av Maaseudun Tulevaisuus zinkplåtar, putsar plåten och fäster den i en ram. Högtryckspressen pressar tryckfärgen mot papperet; den gamla pressbilden föds på nytt.
En del av bilderna är märkta av tidens tand, eftersom en del av zinkplåtarna har korroderats. Andra bilder blir bra. Till slut skyddar han plåtarna mot olja och slår in dem i silkespapper.
Bilderna digitaliseras i Journalistiska bildarkivet JOKA vid Museiverkets Bildsamlingar och kan ses i webbtjänsten joka.kuvakokoelmat.fi.

Raija Linna
Kohopainossa tehty vedos kuvalaatasta
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter samt Maaseudun Tulevaisuus visade upp sig på en lantbruksutställning i augusti 1955. Bild som trycks med en tidningstryckplåt med högtrycksteknik. Foto: Maaseudun Tulevaisuus / JOKA / Museiverket

Rasterikuvalaatta ja sen sanomalehtikääre
Rasterkliché från Maaseudun Tulevaisuus pressbildssamling med omslag av tidningspapper. Foto: Ilari Järvinen / Museiverket

Kuvakokoelmat.fi

 



Sidkarta



Senast uppdaterad 2.3.2017
© Museiverket