Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg
Retuscherat avslag Foto: Hans-Peter Schulz (2006)
retusoitu iskos
 Kuva: Hans-Peter Schulz (2006)

Ett retuscherat avslag, av sandsten(NM 30301:10). På den nedre bilden har föremålets konturer förstärkts med penna för att göra dem synliga.

Kvartsitskrapa Foto: Hans-Peter Schulz (2006)
kvartsiittikaavin
 Kuva: Hans-Peter Schulz (2006)
Skrapa tillverkad av kvartsit (NM 33810:16). På bilden föremålet sett ovanifrån, underifrån och från sidan. På den nedre bilden har föremålets konturer ritats för att göra dem synliga.

Forskarna gräver i grottan Foto: Vesa Laulumaa (2006)
Forskarna gräver i grottans östra kant.

Kolfläck på grottans golv. Foto: Vesa Laulumaa (2006)
Kolfläcken som påträffats i grottan är ett tecken på att man haft en härd i grottan. En datering av kol från fläcken visar att den är över 40 000 år gammal.

Varggrottans arkeologi


Fynd

Vid utgrävningar 1997–2006 samt i samband med tömningen år 1996 har man tagit till vara över 4000 stenar med olika typer av spaltytor. Materialet har indelats i arkeologiska fynd (artefakter) och i fragment med naturliga brottytor (geofakter).

Av de arkeologiska fynden har sammanlagt 998 katalogiserats. Fynden består av stenföremål, kärnor, avslag och spån, som utgör den största andelen av materialet, sammanlagt 776 st. Som råmaterial har använts kvarts, kvartsit, hård sandsten, siltsten, vulkanit och jaspis. Man har också använt några oidentifierade stenarter. De viktigaste fyndlagren är skikt V (406 fynd), IV:2/VI (250) och III/IV:1 (157).

24 stenföremål har kunnat placeras i en viss typologisk grupp och de representerar alla den mellanpaleolitiska Mousterién-kulturen. Till föremålstyperna hör bl.a. bultstenar, skrapor samt tandade föremål och föremål med inskurna fåror. 

Strukturer

Fasta strukturer har påträffats i skikten IV L, IV:2 ja VI.

Lins med sotig jord i skiktet IV L

År 2005 påträffades i grottans västra del en oval, linsformad fläck som innehöll mörkbrunt kol, med en diameter på ca 80 cm och en tjocklek på 10 cm. Fläcken var belägen under svallytskiktet i IV L ca 1,5 meter från grottans mynning. Kolprov togs från kolbitar i fläckens bottenparti, av vilka det gjordes två dateringar med kol-14-metoden (Hela-1087 och Hela-1105). Båda proven visade sig vara s.k.överåriga dvs. provet var äldre än 40 000 år. Det är tydligen fråga om lämningar efter en lägereld. Fläcken avtecknas som en tydlig struktur, vilket uttryckligen är ett tecken på att man har gjort upp eld i grottan och att den inte har uppstått t.ex. genom att sotet från en skogsbrand förts till grottan med hjälp av vindens eller sedimentets rörelser. Till strukturen hör också en ca 10 cm kraftig fyndhorisont.

Tilltrampade ytor dvs. pavements funna i grottan

Tilltrampade ytor är kända i flera grottor. De uppstår vanligen som en följd av ett ständigt trampande, ibland har de lagts av människohand. Det är fråga om ett ytskikt som har hårdnat och där stenarna till största delen är i vågrätt läge. Ett s.k. pavement uppstår av ett flitigt gående och det kan förutom av människan även ha uppkommit av medelstora – stora däggdjur. I fallet Varggrottan är det värt att observera att de tilltrampade ytorna ligger just där grottan är tydligt högre än omgivningen och att man här har påträffat koncentrationer av fynd. Detta tyder uttryckligen på att människor har vistats här.

Pavement i skikt IV:2

Den tilltrampade ytan i skikt IV:2 i grottans östra del grävdes ut under åren 1997–2005. Den totala ytan är 7,4 m² . Ursprungligen har strukturen troligtvis varit mera omfattande, men den har delvis förstörts i samband med tömningen av grottan år 1996. Pavementet ligger nära mynningen, bakom en tröskel, och ca 20 cm lägre än denna. Fynden i skikt IV:2 är koncentrerade till de södra och östra delarna av pavementet.

Pavement i skikt VI

I grottans bakre del påträffades på ett något över en kvadratmeter stort område en likadan tilltrampad yta som i skikt IV:2 i grottans östra del. Dess östra och västra kant hade förstörts vid tömningen år 1996. På samma plats finns i grottans tak en valvliknande utvidgning, där man påträffade kolfläckar täckta av ett silikatskikt (analys GTK).  

Enligt berggrundsgeologerna är valvets struktur ett tecken på att det eventuellt är en följd av att stenen har vittrat sönder av hettan. M.a.o. är det möjligt, att valvet skulle ha uppstått under inverkan av eld som tänts i grottan. Inom pavement-området och dess nordvästra del påträffades en avsevärd anhopning av fynd.
 

 

 

 

 

 

 

 

 


 



Sidkarta



Senast uppdaterad 1.4.2016
© Museiverket