Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Varggrottans betydelse inom den europeiska arkeologin


Varggrottans invånare såsom konstnären ser det. Teckning Tiina Miettinen.Varggrottan är som forskningsobjekt intressant, med samtidigt problematisk i många avseenden. Det är fråga om den enda platsen hittills i Fennoskandien där man har konstaterat spår av mänsklig verksamhet från den period som föregick den senaste nedisningen. De närmaste tecknen på bosättning från samma tid är kända på över 1000 km avstånd från Varggrottan, vilket gör den till en kronologiskt och geografiskt isolerad företeelse. Tolkningen av materialet försvåras också av att lämningarna efter den paleolitiska verksamheten på Vargberget har bevarats endast i liten skala i sedimentet på grottans botten.

Undersökningarna i grottan har väckt ett stort intresse också utanför vårt lands gränser. Med beaktande av fynden i Varggrottan är det möjligt att det även någon annanstans inom de närliggande områdena har bevarats spår under liknande förhållanden från en bosättning före istiden. Mest har man diskuterat frågan om vilken människoras som varit bosatt i grottan. Lämningar av skelett har inte påträffats. Eftersom bosättningen dock på basis av undersökningsresultaten dateras till ca 130 000 år, måste befolkningen representera föregångare till vår nuvarande människa, Neandertalmänniskan som bodde i Europa för 300 000–30 000 år sedan.


 



Sidkarta



Senast uppdaterad 1.4.2016
© Museiverket