Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Debatten om Varggrottan


Den viktigaste frågan i polemiken om Varggrottan gäller: Har fynden i Varggrottan formats av människan eller av naturen? Allt sedan de första föremålen har kommit fram i ljuset år 1996 har Varggrottan diskuterats. Till en början framfördes synpunkter närmast på tidningarnas insändarsidor, men i och med en debatt som anordnades under Vetenskapsdagarna 2005 (dr Heikki Matiskainen och Varggrottans grävningsledare MA Hans-Peter Schulz stod mot varandra) har debatten överförts till ett vetenskapligt forum. Den debatt som hittills förts om Varggrottan nådde sin kulmen i sju artiklar om ämnet i Finska arkeologisällskapets tidskrift, Fennoscandia archaelogica nr. XXIV (2007). I det följande återges ett sammandrag av den debatt som hittills har förts.

I undersökningarnas första skede 1997 dryftades om stenmaterialet rentav kan härstamma från äldre paleolitiska stenåldern (ålder över 250 000 år). Orsaken till det här var de vid den tiden upphittade primitiva strandstensföremålen. Sakkunniga inom branschen gick inte med på den tolkningen, utan enligt dem skulle materialet sannolikt höra till det mellanpaleolitiska Mousterien-komplexet (bl.a. prof. Alban Defleur, Universitetet i Marseille). Då utgrävningarna fortsatte framkom flera fynd, som allt tydligare hänförde sig till Mousterien-komplexet. Fyndmaterialet har presenterats för ett flertal sakkunniga i mellanpaleolitisk stenteknologi. År 1997 uttalade prof. G. Bosinski (universitetet i Köln) sina tvivel om tolkningen, under åren 1999 – 2005 fick tolkningen stöd av alla experter som offentligt hade tagit del av materialet bl.a. prof. Marcel Otte (universitetet i Liègen), prof. Nicolas Rolland (Victoria-universitetet i Kanada) och prof. Alban Defleur. Preliminära forskningsresultat från åren 1996–2000 publicerades år 2002 och 2003 (se publikationer om Varggrottan).

I och med ett nytt treårigt forskningsprojekt väcktes en kritisk diskussion hösten 2004. Åsikter har förts fram närmast på två olika plan. För det första har kritik, som inte kan anses vara en vetenskaplig diskussion, framförts mot Museiverket och mot personalen som varit engagerad i forskningsprojektet gällande Varggrottan. Av dessa må nämnas framlidne chefredaktören Jan Rydmans artiklar i Tieteessä tapahtuuu (se publikationsförteckningen), amatörgeologen Satu Hietala (HS-mielipide december 2004) och prof. J.P. Taavitsainen (HS mielipide december 2004). Bl.a. har Museiverkets generaldirektör Paula Purhonen samt Geologiska Forskningscentralens forskningsdirektör Keijo Nenonen och geolog Heikki Hirvas ( HS-mielipide 2004) kommenterat artiklarna. Geologen, prof. Matti Saarnisto och geolog Lars Forsström har också skrivit artiklar om ämnet (Se publikationsförteckningen).

För det andra har tolkningar gällande stenmaterialet och annat stoff i forskningen (bl.a. dateringar) kritiserats. Kritik har framförts av bl.a. mineralogen Kari Kinnunen och arkeologen Heikki Matiskainen –  och besvarats av Hans-Peter Schulz – arkeolog Paul Pettitt och paleontolog Markku Niskanen samt av geologen/paleontologen prof. Joakim Donner (Se publikationsförteckningen).

Utöver de nämnda skriverierna kan man tillägga kritik som ansluter sig till hela debatten om Varggrottan och dess parter (Carpelan 2005).

 



Sidkarta



Senast uppdaterad 1.4.2016
© Museiverket