Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Informationstavlor


Informationstavlorna har planerats av arkitekt Erkki Mäkiö vid Museiverkets byggnadshistoriska avdelning. De gula tavlorna har designats av Mia Haajasalmi.

1. Ankare


Bild

Mått: skaftets längd är ca 5,0 m, längden mellan armarna är ca 3,20 m

Typ: Stockankare

Ankarets armar är något böjda, vilket var typiskt för ankaren i Norden och i Holland på 1700-talet. Engelska ankaren hade däremot raka armar under den här epoken. Ankarets trästock har förstörts. På ett stort linjefartyg kunde det finnas t.o.m. över tio olika ankaren. Det här ankaret är ett av de största på fartyget.

Svenska Örlogsflottans ankaren tillverkades på Örlogsflottans bas i Karlskrona. Det tunga och farliga arbetet utfördes av straffångar i ankarverkstaden.

Ett annat ankare finns mitt i vraket.

2. Roder


Bild Teckning

Mått: längd 9,75 m, bredd 1,10 m, tjocklek 0,30 m

Rodret är av en sådan typ, som togs i användning på 1300-1400-talen. Rodret som är tillverkat av ek har tillverkats av flera delar. Delarna har fästs vid varandra med järnband, av vilka nu återstår endast avtryck på träytan. På andra sidan kan man se tappar, med vilka rodret hängdes på plats i fartygets kranbalk.

3. Block


Bild

Mått: höjd 49 cm, bredd 33 cm, tjocklek 39 cm

I blocket som bärgades år 1997 finns tre hjul samt rester av ett eventuellt järnband; i blocket har också kunnat vara en krok. Blocken användes vid olika lyftarbeten.

4. Fartygets nedfallna bordläggning


Teckning

Kronprins Gustav Adolfs bordläggning gjordes av ek. Ektimret skaffades bl.a. från Pommern-området i nuvarande Tyskland. Flottan hade sina egna leverantörer för skeppsbyggnadsvirket. Fartygets spant lades intill varandra för att hålla båda vikten av tunga kanoner och samt fiendens beskjutning. I spantens ändar kan man observera mörka spår efter den brand som anlades av ryssarna år 1788.

Bredden hos de största spanten är över 30 cm.

5. Kullårar


Bild

Kullårarna på ett stort krigsfartyg placerades symmetriskt mitt i fartyget på vardera sidan om kölen. På styrbordssidan har kullårarna bevarats bättre, på den här babordssidan har kullårarna förstörts mera och man kan endast urskilja små upphöjningar under krustan. Bredvid kullårarna låg fartygets stormast och pumpar.

6. Barlasttackor


Bild Teckning

Måttet på den barlast som lyfts år 1997: längd 69,5 cm, bredd 8,5 cm, höjd 8,5 cm, vikt 20 kg.

År 1997 lyftes en barlasttacka från vraket. Barlasttackornas uppgift var att öka fartygets stabilitet. Tackornas mängd varierade beroende på fartygets övriga utrustning och lastens mängd. I den tacka som har lyfts fann man i samband med konserveringen bokstäverna A.F,  som syftar på Skärgårdsflottan (Armens Flotta). Det är möjligt att Kronprins Gustav Adolf som hörde till Högsjöflottan har sökt mera barlast frånViapori (nuv. Sveaborg) som var bas för Skärgårdsflottan. Inom det här området finns även andra, något större barlasttackor; hurdana stämplar kunde man finna där? Skrapa inte!

7. Låda


Bild

Den här lådan ser ut att innehålla ammunition från 1700-talet. Föremålen är ofarliga. Lådan kommer att lyftas inom den närmaste framtiden för konservering. Först då vet vi vad det finns i lådan och om den hör till vraket. Av en marinarkeolog krävs tålamod och behärskning: rör således inte vid lådan!

OBS!  Kontrollera luftmängden – du är ungefär halvvägs på rundturen.

8. Kanon som lyfts år 1998


Teckning

I maj 1998 lyftes två kanoner från vraket. Lyftet utfördes av röjningsdykare från Finska vikens flotta.

Kanonen  som har lyfts vid den här tavlan (fältkod T5) är en 24-pundig skeppskanon. I kanonens ena axeltapp finns anteckningen EB. Bokstavskombinationen åsyftar svensken Ehrendahls gjuteri. I kanonens andra axeltapp har eventuellt funnits ett årtal, men det har förstörts under århundradens lopp. Kanonens nuvarande vikt är 1800 kg. Kanonens ursprungliga vikt har enligt anteckningar baktill på kanonen varit 2091 kg.  Kanonen har förlorat vikt på havsbottnen till följd av korrosion. Kanonens maximala skjutavstånd har varit ca 750-900 meter. Kanonen är av s.k. Ehrensvärds modell. På en platta baktill på  kanonen har eventuellt funnits ägarens dvs. kronans vapen eller andra anteckningar.

9. Tunnor


Bild

Dessa bevarade tunnor är belägna i fartygets för. Vattentunnorna placerades i allmänhet längst ner i lastrummet. I aktern fanns provianttunnorna. Vattnet hämtades i tunnor från olika länder. Att skaffa vatten till ett manskap på nästan 600 personer var ett tungt arbete.

10. Rep


Bild

Repen som använts på Kronprins Gustav Adolf tillverkades på en repslagarbana i Karlskrona dockan. Repen tillverkades av hampa. Fartyget hade även reservrep i lastrummets lager.

11. Kölsvin


Teckning

Kölsvinets  mått: bredd 45 cm, höjd 40 cm, fogens längd 13,70 cm

Kölsvinet är en lång konstruktionsdel som finns inuti fartyget. Det bildar tillsammans med den egentliga kölen fartygets ryggrad. Fartygets spant är fästa mellan kölen och kölsvinet. Från tavlan akterut kan man se fogen i kölsvinet. Kölsvinet är gjort av ek. Kölsvinet på ett stort fartyg gjordes av flera delar. Fogen har slitits sönder. Från tavlan mot fören kan man se  en lapp av plast med anteckningar. På det här stället har man genom borrning tagit ett dendrokronologiskt prov dvs. ett årsringsprov av träet. Provets senaste årsring är från år 1591. Då kölsvinet tillverkades hade man tydligen skurit mycket bort från träytan.

12. Utsikten från vrakets akter


Skiss över Linjefartyget Gustav Adolfs akterspegel. Bilden är tagen av en miniatyrmodell från 1700-talet. Källa: Svenska flottans historia II 1680-1814. Malmö 1943.

Genom att jämföra bilden med verkligheten märker du, att linjefartyget har förstörts ända till de nedersta konstruktionerna. T.o.m. kanonportarnas öppningar i aktern, vilka ses på bilden har förstörts. T.v. ser du fartygets bevarade bottendel. T.h. kan man se ändarna av bordplankorna. Den största plankans bredd är 78 cm och tjockleken är 12 cm.

Ryggradslösa djur vid vraket


Havstulpan (Balanus improvisus)


Havstulpanen är ett kräftdjur som sitter fästat på ett underlag och omger sig med ett skyddande kalkskal. Havstulpanen silar sin föda ur det omgivande vattnet genom att svänga sin fot av och an genom en lucka i skalet. Efter att individen har dött blir kalkskalet kvar.

Havstulpanen förekommer allmännast på platser med strömmande vatten, främst vid kraftigt lutande ytor. Den fäster sig t.ex. vid vrakkonstruktioner och kan helt täcka dem.

Merirokko. Kuva: Ari Ruuskanen (2009)

Polyp (Hydrozoa)


Polyperna är nässeldjur och de förekommer i allmänhet fästade vid ett hårt underlag på platser med strömmande vatten. På långt håll ser polypkolonin ut som en buske som vajar lätt med strömmen. På närmare håll kan man urskilja individer, som består av stamliknande grenar, vilka har en förtjockning i ändan. I förtjockningen finns djurets munöppning och tentakler med brännceller. Med tentaklerna fångar polypen näring ur det omgivande vattnet.

Polyyppi. Kuva: Ari Ruuskanen (2009)

 



Sidkarta



Senast uppdaterad 24.8.2015
© Museiverket