Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Fartygets kanoner


Enligt litterära källor hade Kronprins Gustav Adolf 62 - 64 kanoner. Av kanonerna var 26 st. 36-pundiga, 28 st. 24- pundiga och 8 st. 6- pundiga. Sommaren 1997 påträffades i vraket 71 kanoner gjutna av järn. Det faktum att antalet funna kanoner är större än vad som anges i litterära källor har förklarats med att det fanns reservkanoner på fartyget, kanoner som tagits som krigsbyte osv. Å andra sidan använde man också gamla kanoner som barlast. Åtminstone i en del av kanonerna på vraket har man under krustan kunnat observera s.k. tappskivor vilka höll lavetten på plats vid eldgivning. Fr.o.m. år 1705 har kanoner försetts med tappskivor. En annan omständighet som används för att datera kanoner är tappskivans läge i förhållande till kärnlinjen. I en del av Gustav Adolfs kanoner har tappskivorna lyfts till hålighetens höjd så att kanonen vid eldgivning förflyttade sig bakåt i samma riktning som dess axel. Detta antyder att kanonerna var gjutna efter år 1725, då man tog i bruk Cronstedts manér. Här flyttades tappskivorna lägre ner i höjd med eldrörets kärnlinje. Av tappskivornas läge att döma fanns det på vraket Gustav Adolf kanoner, gjutna både före och efter år 1725. I fråga om tillverkningsmaterialet eftersträvade man starkt att använda sig av järn. Enligt undersökningarna av materialet ser det ut som om alla kanoner på vraket Gustav Adolf är av järn.

Följande större reform inom det svenska artilleriet inträffade år 1750, då Karl August Ehrensvärd moderniserade hela systemet. Övergångsperioden mellan Cronstedts och Ehrensvärds manér varade ca sex år. I slutet av 1700-talet konstaterade man åter att artilleriet var i behov av förnyelse och man började förnya vapen och klassificera dem grundligare än tidigare.

Man började kalla den nya klassificeringen för 1784 års system. Det är också möjligt, att kanontyper från dessa olika system finns på vraket Gustav Adolf. Artillerisystemet omfattar en indelning av kanonerna enligt benämningar, användningsändamål, projektilvikt och eldrörets längd och vidd. I en av tappskivorna kan man tydligt se gjutningsåret 1784.
Gustav Adolfs kanonen lyfts. Foto: Saila Sorsa


 



Sidkarta



Senast uppdaterad 27.8.2015
© Museiverket