Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Gustav III:s krig i slutskedet


Sedan det första fälttåget misslyckats och de svenska trupperna retirerat till byn Liikkala hade missnöjet hos några officerare vuxit så starkt att de skrev den s.k. Liikkala- noten. Noten, som adresserades till Rysslands kejsarinna och innehöll en önskan om att freden kunde bibehållas. Efter Liikkala-noten grundade de officerare som undertecknat den samt en hel del andra det s.k. Anjala-förbundet. De krävde bl.a. fred och att lantdagen skulle sammankallas. Gustav III lyckades dock genom ett kortvarigt krig mot Danmark återvinna sin auktoritet och slutligen avrättades en av de ledare som anstiftat upproret.

Uppmuntrad av händelserna sammankallade konungen lantdagen 1789 för att utvidga sin makt och för att få medel för att kunna fortsätta kriget. Gustav III lyckades med vardera föresatserna och i juni kom han åter till Finland för att leda krigsoperationer.

Sedan krigsoperationerna inletts anföll ryssarna först Savolax. Efter ryssarnas framgångsrika början vann svenskarna några segrar, men de hade inte stor betydelse ty inte ens nu förmådde svenskarna erövra Fredrikshamn. I samband med erövringsförsöket led den svenska skärgårdsflottan förlust vid sjöslaget i Svensksund 24.8.1789 och förlorade ett tiotal fartyg samt 1500 man.

Krigsoperationerna från år 1789 ledde inte till något slutligt avgörande. Under vintern 1789-90 byggdes i Sverige ett flertal nya fartyg, bl.a. fördubblades nästan örlogsflottan. Våren 1790 anföll svenska trupper Villmanstrand och vann små segrar. Krigsoperationerna till lands avancerade dock inte i någon avgörande grad. Avgörandet hängde närmast på sjöstridskrafterna. Gustav III beslöt landstiga i Viborg. Den ryska flottan stängde dock av sundet som ledde till staden, varvid den svenska flottan hamnade att bryta sig igenom spärren och led svåra förluster. I Viborgska viken blev konungen med sin örlogsflotta instängd av den ryska flottan.

Båda ländernas örlogsflottor möttes på nytt i Svensksund 9.7.1790. Vid det andra sjöslaget i Svensksund vanns de största segrarna i Sveriges sjöhistoria. I striden deltog sammanlagt nästan 500 fartyg och 30 000 soldater. Ryssarna förlorade ca 60 fartyg och 9000 man. Efter segern i Svensksund föreslog Gustav III fred, som accepterades av Katarina II. Freden slöts i Värälä 14.8.1790 utan landavträdelser.

 



Sidkarta



Senast uppdaterad 27.8.2015
© Museiverket