Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Byggnadskulturen i Välfärdsfinland efter 1945


Finlands byggnadsbestånd och infrastruktur är unga, över 80 % har byggts under de senaste 70 åren. För oss är dessa byggnader och miljöer, vardagliga och självklara. De utgör såväl vårt barndoms landskap som vår högst välbekanta livsmiljö. Trots det uppfattar man dem inte alltid som byggnadsarv. Därför krävs det en gemensam diskussion om värderingar och strategier.
 
Kulturmiljöns yngsta lager och frågorna om att bevara dem ingår i dag i planläggningsprojekt, kulturmiljöutredningar och ombyggnadsprojekt. Inventeringar och undersökningar har gjorts och görs på olika håll i landet. Det behövs dock flera, liksom även mer omfattande analyser.

Det moderna samhället förändrades kraftigt


Årtionden av intensiv ekonomisk och samhällelig tillväxt och utveckling förändrade också den byggda miljön. Finland urbaniserades snabbt, på ungefär 25 år. Industrin flyttade från stadscentra till utkanterna och med hjälp av understöd för utvecklingsområden också till landsbygden. Lantbruket minskade och industrialiserades. Människor flyttade från landsbygden till städerna, inte bara för att arbeta i fabriker utan främst inom servicesektorn. Landsbygden avfolkades, särskilt i Östra och Norra Finland.
 
Strukturförändringen påverkade också livsstilen. Människornas boende förändrades, från enskilda hus på landsbygden till höghus i städernas förorter. En effektiv infrastruktur var en viktig del av det moderna samhället. Bilismen och det den krävde, såsom vägar, parkeringsplatser och servicestationer, förändrade landsbygdens landskapsbild. Energiproduktionen stegrades. I Norra Finlands älvar byggdes vattenkraftverk, samtidigt som användningen av stenkol och olja som energi- och värmekällor tilltog. Ett naturgasrör drogs från Sovjetunionen till Finland och 1977 togs Finlands första kärnkraftverk i drift i Lovisa.
 
Social- och hälsovården utvidgades till att gälla alla. Samhället tog också ansvaret för barnens dagvård. Under decennierna efter kriget ökade antalet skolpliktiga. Från folkskole- och läroverkssystemet övergick man till grundskolesystemet medan yrkesutbildningen och universitetsväsendet utvidgades.
 
Man fick mer fritid och konsumtionsvanorna ändrades. Snabbköpen och köpcentra i förorterna blev vanliga på 1960-talet. Bilmarketarna och parkeringshallarna kom på 1970-talet. Från och med 1980-talet omvandlades köpcentra till täckta gallerior och rekreationsplatser.
 

Morgondagens arv


Det moderna samhällets förändring påverkade i stor utsträckning vår levnadsmiljö i städerna, i tätorterna och på landsbygden. Det ligger i tiden att studera Välfärdsfinlands byggda kulturarv; vilket det är och vad som är varaktigt och lönt att bevara. Målet är att öka förståelsen för de miljöer som tillkommit under 1900-talets senare hälft och att de skall uppskattas som en del av vårt kulturarv.
Mannerheimintien liikennettä

Turun Wärtsilän telakka

Kalevan kirkko


 



Sidkarta



Senast uppdaterad 27.1.2016
© Museiverket