|
 |
Kulturernas museum | UTSTÄLLNINGSARKIV
|
FJÄRRKARELEN
4.3.2008 - 4.1.2009
Den omfattande utställningen berättar om folken på andra sidan Finlands östgräns och om vårt förhållande till dem under 1900-talets omvälvningar. Händelserna i detta mångkulturella område samt minoritetsfolkens öden och identitet är fortsättningsvis aktuella frågor, såväl i Östkarelen som på andra håll i världen. Utställningen är ett inslag i debatten om mångkulturalism och flerspråkighet, samtidigt som den för första gången presenterar fynd som finländska forskare gjorde i Östkarelen under fortsättningskriget. Materialet på utställningen kommer från Finlands nationalmuseums samlingar kompletterade med föremål och fotografier från Ryska etnografiska museet i S:t Petersburg.
Utställningen berättar med hjälp av föremål, texter, fotografier och rörliga bilder om bland annat ingermanländarnas, karelarnas, vepsernas, komernas och skolternas samt den lokala ryska befolkningens liv. Trots att de talade olika språk, förenades dessa folk av samma ekologiska förhållanden och näringar. Av hävd har man livnärt sig på fiske, jakt, jordbruk, handel och renskötsel. Utställningen presenterar dels föremål som anknyter till de traditionella näringarna, dels hantverk - bland annat dräkter, handdukar och föremål som anknyter till den ortodoxa tron.
Den ortodoxa kyrkan har haft ett stort inflytande på folken i området. Religionen har förenat skolterna, karelarnas, lyderna, vepserna och ryssarna. Den har varit städse närvarande i både vardag och fest. Klostren har varit och är fortfarande centra för det andliga livet och för hantverksindustrin, och de har bidragit till spridningen av nya tekniker såsom dekormålning och guld- och pärlbroderi. Under sovjettiden skiljdes kyrkan och staten åt och all religiös verksamhet stoppades från och med 1920-talet. Kyrkorna slogs igen och deras förmögenhet beslagtogs. Det religiösa livet blev inte fritt förrän efter Sovjetunionens sammanbrott.
Krig och gränsförflyttningar har också inverkat på folken i området. Under olika politiska förhållanden har folk både flyttat självmant och tvångsförflyttats från sina hemvister, bland annat Stalin lät deportera ingermanländare till det inre Ryssland, Centralasien och Sibirien. Efter att Finland blev självständigt och Sovjetunionen uppstod stängdes gränsen. Intresset för folken i dåvarande Karelska autonoma socialistiska sovjetrepubliken levde likväl kvar. På 1920-talet inleddes ett stort forskningsprojekt som koordinerades av forskningsinstituten i S:t Petersburg under ledning av antropologen David Zolotarjov. Fotografierna från Ryska etnografiska museet berättar om både den traditionella livshållningen och kolchoshushållningen i karelska, ingermanländska och vepsiska byar.
Karelen är också en av byggstenarna för den finländska identiteten. Idén om ett Storfinland och sambandet mellan de finskbesläktade folken förverkligades också i form av målinriktat etnografiskt upptecknande och föremålssamlande under fortsättningskriget 1941. Efter fortsättningskrigets anfallsskede tillsatte finska undervisningsministeriet 3.1.1942 en kommitté som skulle lägga upp och styra forskningen i Östkarelen. Dokumenteringen av folkkulturen i de områden som intagits av Finland var ett sätt att påvisa att Östkarelen tillhörde den finsk-ugriska kulturkretsen. I de nedbrända och evakuerade byarna samlades föremål, hantverksprov, ikoner, verktyg och delar av dessa för museernas samlingar, vilka var viktiga för den etnografiska forskningen. Också ortodoxa kyrkor och bönehus dokumenterades. I utställningen ingår föremål som tillvaratagits av Helmi Helminen i byn Haukkasaari i Repola samt av Sakari Pälsi i de ryska byarna vid Svirklostret.
Till utställningen anknyter en publikation med samma titel. Artiklarna i den beskriver relationerna mellan Finland och Karelen bakom östgränsen under 1900-talet ur både finländska och ryska forskares perspektiv. Ett intressant tillägg är Helmi Helminens tidigare opublicerade resedagbok från Repola under fortsättningskriget. Särskilt rörande är berättelserna om skolternas, komernas på Kolahalvön och ingermanländska familjers öden.
Program
I utställningen ingår även ett rikligt utbud av annat program.
Partner
Utställningen är ett samarbete med Ingermanländska kultursällskapet i Finland och Ryska etnografiska museet i S:t Petersburg.
Närmare information
Ildikó Lehtinen
tfn (09) 4050 9816
ildiko.lehtinen(at)nba.fi
|
|
|
|
