|
Pressmeddelanden
Pressmeddelande 16.6.2011
 |
Bilder på berget - fotografier av förhistoriska hällmålningar
17.6. - 18.9.2011
|
|
Handprint på bergväggen. Astuvansalmi, Kristina. Foto: Ismo Luukkonen
Hällmålning. Haukkalahdenvuori, Enonkoski.
Foto: Ismo Luukkonen
Hällmålning. Kolmiköytisienvuori, Ruokolax.
Foto: Ismo Luukkonen
|
Den nyöppnade utställningen i Finlands nationalmuseum presenterar Finlands förhistoriska hällmålningar. Utställningen är uppbyggd av fotografen Ismo Luukkonens bilder, som föreställer ofta svårtillgängliga förhistoriska hällmålningar. Utställningen presenterar fotografier från 50 platser med hällmålningar, såväl själva målningarna som hällarna de befinner sig på. I fotografierna har målningarnas röda färg förstärkts för att de av tidens tand nötta figurerna skall urskilja sig tydligare.
I Finland känner man till inalles ca 120 hällmålningar, som har återkommande teman med älgar, människogestalter och båtar gjorda med röd färg. Ibland har även en hand som doppats i målfärg tryckts på hällen. Sträck som målats på berget liknar kanske ormar eller bildar en geometrisk figur. Här och där har röd färg spritts ut över berget i riklig mängd, utan att bilda några identifierbara figurer.
Hällmålningarna anses vara 7000 - 3500 år gamla. Åldern har bestämts på basis av de förändringar som kan iakttas genom landhöjningen vid vattendragen. Detta innebär att målningarna dateras till stenåldern, främst till den kamkeramiska kulturens tid ca 4200 - 2000 f.Kr.
Hällmålningarna anses ha utgjort en del av jägarnas och samlarnas religiösa föreställningar och världsbild. Även de mest svårtolkade målningarna är en viktig direkt källa till stenåldersmänniskans religiösa värld. I de senaste undersökningarna har forskarna framhävt tolkningar som baseras på den schamanism som praktiserades av de nordliga folken.
Samma element påverkar miljön kring hällmålningarna idag som för 6000 år sedan. Relationen mellan vatten, himmel och berg är stark. På många ställen har vattennivån sjunkit flera meter och sommarstugor, kraftledningar och andra anläggningar har förändrat målningarnas omgivning. Även i själva målningarna ses tidens gång. Det målade bergets yta har blivit porös och lavar har vunnit mark, men fortfarande håller den röda färgen stånd mot tidens tand.
Fotografen Ismo Luukkonen har arbetat med hällmålningar sedan år 1994. Projektet som började av eget intresse, ledde till en fotograftjänst vid Museiverkets dokumentationsprojekt 2001 - 2005, som finansierades av EU. Bilderna till utställningen Bilder på berget har valts och bearbetats pånytt utgående från ett material som insamlats under 17 år.
Arbetet vid hällmålningarna har finansierats av Museiverket, Finska kulturfonden och Statens kommission för fotokonst.
Pressbilder på fotograf Ismo Luukkonens nätsida
Obs! Bildtexterna är endast på finska.
Förfrågningar till:
- Överintendent Liisa Erä-Esko, Finlands nationalmuseum, tfn (09) 40501 / växel
- Fotograf Ismo Luukkonen, tfn 044 906 4933, e-post: ismo.luukkonen@pp1.inet.fi
Konstnärens webbsida på finska och engelska:
http://www.ismoluukkonen.net/kalliotaide/suomi/
Utställningen "Bilder på berget - fotografier av förhistoriska hällmålningar" är öppen 17.6 - 18.9.2011 och förevisas i utställningsutrymmena 128-130 i museets 1. våning.
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors. Museet är öppet tis 11-20, ons-sön 11-18, mån stängt. Museet är stängt även 24-25.6.2011. Inträdesavgift 7,00 euro / 5,00 euro, under 18-åringar gratis. www.kansallismuseo.fi
|
|
Pressmeddelande 11.5.2011
|
Trogna vänner - Kungliga hästar och hundar
12.5.2011 - 29.1.2012
|
|
Prins Karl (XV):s gunghäst, 1830-tal. Husaruniform för 5-årig prins Gustaf Adolf, 1911.
Foto: Matti Östling / Livrustkammaren
Gustav III:s förgyllda tornerrustning, 1776.
Foto: Göran Schmidt / Livrustkammaren
Drottning Kristinas hästtäcke med sol och måne, 1650.
Foto: Göran Schmidt / Livrustkammaren
|
Temat är hästar och hundar som tillhört Sveriges kungar, drottningar, prinsar och prinsessor. Hästar och hundar har i alla tider varit människans mest närstående vänner bland djuren. I utställningen kan man beskåda ståtliga sadlar samt dekorativa jaktvapen och -horn. Här finns drottning Kristinas damsadel från 1600-talet, kung Gustav III:s förgyllda tornerrustning från 1770-talet och den 5-åriga prins Gustaf Adolfs husaruniform från år 1911. Därutöver finner man i utställningen porträtt och fotografier.
Till utställningen hör Riddarverkstaden som främst är riktad till barn. I den interaktiva verkstaden kan man fördjupa sig i utställningens tema, men också ta ett steg längre in i riddarnas och slottens värld. I verkstaden kan man själv uppleva och leva sig in: pröva på en rustning och ett svärd, klura ut vilka delar som hörde till en tornerrustning, bekanta sig med släktvapen och finska slott.
Mitt i verkstaden finns ett riddartält där man bland annat kan läsa böcker om riddare. Riddarverkstaden är öppen enligt museets öppettider.
Under hösten 2011 ordnas det på Nationalmuseet guidningar, verkstäder och evenemang i enlighet med riddartemat. Program för dagis och skolor går att boka från och med 16.8.
Under Konsternas natt 26.8. tar riddarna från Rohan stallet på Kimito ön över museets park och bjuder på en uppvisning för allmänheten.
Utställningen baserar sig på en utställning som pågick i Livrustkammaren i Stockholm år 2010-2011. De utställda föremålen har valts ur samlingar som tillhör Livrustkammaren, H.M. Konungen av Sverige, Nordiska museet, Finlands nationalmuseum och privata ägare.
Pressbilder
Tilläggsuppgifter angående utställningen:
utställningskurator, överintendent Jouni Kuurne, tfn 040 192 2427 eller (09) 40501 / växel, e-post: jouni.kuurne(at)nba.fi
utställningssekreterare, forskare Satu Frondelius, tfn 040 128 6390 eller (09) 40501 / växel, e-post: satu.frondelius(at)nba.fi
museilektor Hanna Forssell, (Riddarverkstaden), tfn (09) 40501 / växel, e-post: hanna.forssell(at)nba.fi
Utställningen "Trogna vänner - Kungliga hästar och hundar" förevisas i rummen 131 och 132 i museets 1:a våning 12.5.2011 - 29.1.2012.
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Öppet: tis 11-20, ons-sön 11-18, mån stängt.
Entréavgift: 7 / 5 €, personer under 18 år gratis.
www.kansallismuseo.fi
|
|
Pressmeddelande 11.11.2010
|
Drömhem - Dockskåp i Finlands nationalmuseum
12.11.2010 - 2.9.2012
|
|
Köket i Friemans dockhus, som härstammar från 1860-talet och Brahestad. Foto: Museiverket / Jan Lindroth.
Köksalkoven i Strengs dockskåp från 1950-talet.
Foto: Museiverket / Jan Lindroth.
Sovrum i Lönnroths dockskåp från sekelskiftet 1900. Foto: Museiverket / Jan Lindroth.
Friemans dockskåp från 1860-talet och Brahestad. Enligt tidens sed har dockskåpet byggt i ett skåp med glasdörrar. Foto: Museiverket / Marko Hämäläinen.
|
I utställningen förevisas tretton dockskåp ur samlingarna i Finlands nationalmuseum och de omfattar tidsmässigt en period på 150 år av dockskåpens historia, från mitten av 1800-talet till slutet av 1900-talet. Dockhemmen erbjuder en god inblick i dockhusens värld då det gäller förändringar som skett såväl i dokhusens värld som i själva samhället. De andra miniatyrbyggnaderna i utställningen breddar synvinkeln på dockskåpens interiörbetonade värld till att omfatta även fasaderna.
Till början av 1900-talet avspeglade dockskåpen den välbärgade medelklassens eller överklassens livsmiljöer i ett samhälle, vars nivåskillnader var tydliga och framhävdes. På vägen mot vuxenlivet var dockskåpen reflektioner av vuxenvärlden. Med hjälp av dem övade flickorna - medvetet eller omedvetet - att sköta sitt hushåll. I utställningen ingår även några miniatyrvärldar ur pojklekarna. Bland sällsyntheterna förevisas några dockskåpsföremål i silver som härstammar från 1600- och 1700-talen.
Att bygga dockskåp är numera en hobby som fascinerar vuxna. Interiörerna man gjort själv är utmaning för ens talang och att skapa en egen miniatyrvärld erbjuder oändliga möjligheter för fantasin. Till utställningen har lånats dockskåpet Väinölä, som är en dockentusiasts evighetsprojekt.
I dockskåpsutställningen ingår guidningar, verkstäder och evenemangsdagar.
Månadens dockskåp
Pressbilder
Ny publikation
(utkommer endast på finska)
Jouni Kuurne
"Unelmien koti - Nukkekotien pienoismaailmat"
Boken presenterar föremålen på utställningen, rikligt med bildmaterial ingår.
Museiverket / SKS 2010.
Häftad. 69 s., ISBN 978-952-222-214-5, 24 € (inkl. moms).
Beställ
Köp från museibutiken
Utställningens arbetsgrupp:
Virpi Akolahti, Helena Edgren, Liisa Erä-Esko, Outi Flander, Hanna Forssell, Satu Frondelius, Jouni Kuurne, Marjut Lamminen, Tomi Nikander, Reijo Pasanen, Raija Pirilä, Kaija Steiner-Kiljunen, Jari Valo.
Föremålskonservering: Marja Aaltonen, Matti Aaltonen, Vuokko Ahlfors, Aki Arponen, Jukkapekka Etäsalo, Leena Haley, Eeva Johansson, Kristiina Karinko, Minna Lampinen, Raimo Savinainen, Outi Vuori.
Översättningar: Torsten Edgren, Eva Ahl-Waris (svenska), Jüri Kokkonen (engelska)
Ljudvärld: Studio Äänitaivas, Ilkka Olander, skådespelare Ella Pyhältö
Mer information ges av:
överintendent Jouni Kuurne (manuskript), tfn (09) 40501 / växel, e-post: jouni.kuurne(at)nba.fi
samt av utställningens sekreterare, forskare Satu Frondelius, tfn 040 128 6390, (09) 40501 / växel, e-post: satu.frondelius(at)nba.fi
samt museilektor Hanna Forssell (projektet Drömhem) tfn (09) 40501 / växel, e-post: hanna.forssell(at)nba.fi
Utställningen "Drömhem - Dockskåp i Finlands nationalmuseum" förevisas i rum 215 i museets andra våning.
|
|
Pressmeddelande 18.10.2010
|
Riccardo Perrone,
Senza titolo - molto da dire
19.10.2010 - 31.10.2010
|
|
 |
Italienska språkets vecka firas för tionde gången över hela världen 18.10-24.10.2010. Istituto Italiano di Cultura (Italienska kulturinstitutet) i Helsingfors noterar veckan med att organisera, i samarbete med Finlands nationalmuseum och Galleria Contempo, Riccardo Perrones utställning Senza titolo - molto da dire i Finlands nationalmuseum.
Riccardo Perrone är en 56-årig italiensk målare. Han har fått konstnärlig utbildning i Florens, och han bor och arbetar i den medeltida staden San Gimignano i Toscana. Perrone är en tolk av italiensk nutidskonst, mästare i användning av färg och komposition. Hans verk finns i privata och offentliga samlingar runt hela världen.
Utställning Riccardo Perrone, Senza titolo - molto da dire, finns i rummen 127, 128, 129, 130 och i museets första våning 19.10-31.10.2010.
Tilläggsuppgifter lämnas av:
Galleria Contempo / Jorma Teittinen
tfn. 0400 361 080
jorma.teittinen(at)galleriacontempo.fi
Finlands nationalmuseum / forskare Jouni Marjamäki
tfn. 050 384 8857
jouni.marjamaki(at)nba.fi
Istituto Italiano di Cultura (Italienska kulturinstitutet) / Minna Toivonen
tfn. (09) 6811 3311
eventi.iichelsink(at)esteri.it
|
|
Pressmeddelande 11.5.2010
|
Ur askan uppstånden
S:t Olofs kyrka i Tyrvis
Finlands nationalmuseum 12.5. - 12.9.2010
|
|
|
  
|
Utställningen berättar om restaureringen och återuppförandet av den 1997 eldhärjade kyrkan. Utställningen är en hyllning till Tyrvis (numera Sastamala) församling, som efter mordbranden uppbringade finansiering och gjorde det möjligt att återuppbygga denna kulturhistoriskt värdefulla medeltida kyrka i dess forna prakt. Utan de talrika talkoarbetarnas hängivelse, ihärdighet och skicklighet hade detta storverk inte förverkligats.
På utställningen "Ur askan uppstånden" visas den del av Sankt Olof kyrkans gamla föremålsbestånd, som hade flyttats till annat ställe före eldsvådan. Bl.a. visas ett medeltida altartskåp som hör till Finlands nationalmuseums samlingar, ett krucifix som flyttats till Tyrvis nya kyrka, vilket möjligen är från 1500-talet samt en bit av det gamla spåntaket som förvarats på Museiverkets byggnadshistoriska avdelning. Med hjälp av bilder, verktyg och en miniatyrmodell visas hur man gått till väga vid återuppbyggandet och restaureringen av kyrkan.
Kyrkan S:t Olof i Tyrvis byggdes vid övergången mellan 1400- och 1500-talen, sannolikt på platsen för en gammal träkyrka. Kyrkan förstördes av eld redan före år 1629. Efter återuppbyggnaden efter branden och renoveringar på 1700-talet var kyrksalen ovanligt rikt utstyrd. Då Tyrvis nya kyrka stod färdig 1855 upphörde man att regelbundet använda, underhålla och förnya S:t Olofs kyrka. På så sätt bevarades den unika inredningen oförändrad i mer än 100 år. Taket repareras som talkoarbete 1995 - 1997.
Endast två veckor efter att det nya spåntaket hade blivit färdigt på morgonnatten 21.9.1997, förstördes S:t Olofs kyrka i Tyrvis i en eldsvåda. Beslutet att återuppföra S:t Olofs kyrka fattades genast efter branden. Det stod från första början klart, att kyrkan som utgjorde en väsentlig del av nationallandskapet vid Rautavesi, skulle återfå den yttre skrud den hade före branden. Kyrkans inredning av trä hade brunnit helt, liksom också spåntaket och dess stödkonstruktioner. Kyrkans sten- och tegelkonstruktioner var däremot reparerbara.
Vammala församling tillsatte en byggkommitté, i vilken även deltog representanter från Museiverket. Museiverkets uppgift var att planera och ge råd i fråga om återuppbyggandet. Arbetet utfördes i huvudsak med frivillig arbetskraft samt med hjälp av studerande vid hemslöjds- och konstindustriläroanstalterna i Ikalis och Tyrvis. Byggnadsgeologiska laboratoriet vid Tammerfors tekniska högskola deltog genom att utveckla murbruk för renoveringen. För planeringen av interiörerna ansvarade arkitekt Ulla Rahola.
Många personer var med om att förkovra återuppbyggnadskassan. Den största donationen gjorde konstnären Mauri Kunnas, som till kyrkan skänkte försäljningsinkomsterna av sin bilderbok "Koiramäen joulukirkko". En medborgarinsamling gav 302 740 euro. Olika slag av byggnadsmaterial erhölls som gåva.
Kyrkan stod färdig i augusti 2003 och då aktualiserades utsmyckningen av dess inre utrymmen.
För uppgiften valde man två kända finländska konstnärer, Kuutti Lavonen och Osmo Rauhala. De egentliga målningarna i kyrkan utfördes 2006 - 2009. Utställningen Kuutti Lavonen - Osmo Rauhala. Skisserna till de nya målningarna i S:t Olofs kyrka i Tyrvis finns i Nationalmuseums 1. våning fram till 12.9.2010.
Tilläggsuppgifter lämnas av: överdirektör Helena Edgren, tfn (09) 40501 / växel, e-post: helena.edgren(at)nba.fi och utställningssekreteraren Hanna Forssell, tfn (09) 40501 / växel, e-post:hanna.forssell(at)nba.fi
Nationalmuseets utställningsarbetsgrupp:
Överdirektör Helena Edgren, intendent Liisa Erä-Esko, överintendent Sakari Mentu, byggnadskonservator Olli Cavén, arkitekt Ulla Rahola, arkitekt Tomi Nikander, planerare Raija Pirilä, forskare Marjut Lamminen, museilektor Hanna Forssell och forskare Jouni Marjamäki. Utställningen har byggts av: Museimästarna Virpi Akolahti, Reijo Pasanen och Jari Valo
Översättningar: Torsten Edgren (svenska), Jüri Kokkonen (engelska)
Ytterligare upplysningar om S:t Olofs kyrka i Tyrvis (på finska):
www.sastamalanseurakunta.fi/pyhaolavi/index.shtml
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Öppet ti 11-20, on-sö 11-18, må stängt.
Entréavgift 7/5 €, personer under 18 år gratis.
Biljettkassan tfn (09) 4050 9544, under museets öppethållningstider.
www.kansallismuseo.fi
|
|
Pressmeddelande 25.3.2010
|
Kuutti Lavonen - Osmo Rauhala
Skisserna till de nya målningarna i kyrkan S:t Olof i Tyrvis
Finlands nationalmuseum 26.3 - 12.9.2010
|
|
Nåden, Osmo Rauhala.
Foto: Ville Heinonen
Simon från Cyrene hjälper Kristus bära korset, Kuutti Lavonen. Foto: Rauno Träskelin.
|
Den medeltida kyrkan S:t Olof i Tyrvis förstördes genom brand i september 1997. Av den unika kyrkan återstod blott väggarna av sten. Endast två veckor tidigare hade ett nytt spåntak, utfört som talkoarbete under många år, blivit färdigt. Den chock eldsvådan förorsakade förbyttes dock i handlingskraft. Kyrkan byggdes upp på nytt enligt traditionella arbetsmetoder, med respekt för det gamla.
Kyrkan stod färdig i augusti 2003 och då aktualiserades utsmyckningen av dess inre utrymmen. Elden hade förstört den sällsynt väl bevarade 1700-tals inredningen. En väsentlig del av denna utgjorde Andreas Löfmarks målningar från år 1780 av Kristi lidandes historia på läktarskranket och korets målningar, som återgav skapelseberättelsen och paradiset.
Vammala församling beslöt att de nya konstverken skulle bygga på de tidigare målningarna och att de skulle förmedla Bibelns budskap. Utförandet skulle ändå vara figurativt. För uppgiften valde man två kända finländska konstnärer, Kuutti Lavonen och Osmo Rauhala. Planeringsgruppens och konstnärernas arbete inleddes år 2004, men de egentliga målningarna i kyrkan utfördes 2006 - 2009. Konstverken förevisades för allmänheten i augusti 2009. Nationalmuseets utställning presenterar skisser som tillkom under projektets gång.
I den arbetsgrupp som ledde arbetet med skisserna till de nya målningarna ingick Nationalmuseets intendent (numera överdirektör) Helena Edgren, ordf. för kyrkofullmäktige Pertti Järvinen, prosten Timo Kökkö, kyrkoherden Osmo Ojansivu (ordf.), arkitekt Ulla Rahola och ekonomichef Paula Laasanen (sekr.).
Utställningens andra del, Ur askan uppstånden, S:t Olofs kyrka i Tyrvis, öppnas i museets bottenvåning 12.5.2010. Utställningen berättar om restaureringen och återuppförandet av den eldhärjade kyrkan, ett talkoarbete som väckt mycken uppmärksamhet och intresse.
Tilläggsinformation om utställningens innehåll ges av: Överdirektör Helena Edgren tfn (09) 4050 9547, e-post: helena.edgren(at)nba.fi och utställningssekreterare Hanna Forssell tfn (09) 4050 9553, e-post: hanna.forssell(at)nba.fi
Program i samband med utställningen, våren 2010:
Föredrag i Nationalmuseets auditorium
- ti 13.4 kl.18.00
"Tyrvään Pyhän Olavin kirkon sisätilan jälleenrakennettu maisema."
Arkitekt Ulla Rahola
- ti 20.4. kl. 18.00
"Näkökulma taiteilijan työhön Tyrvään Pyhän Olavin kirkon maalauksissa."
Konstnär Kuutti Lavonen
Exkursion
Nationalmuseets arbetsgrupp:
Överdirektör Helena Edgren, intendent Liisa Erä-Esko, överintendent Sakari Mentu, byggnadskonservator Olli Cavén, arkitekt Ulla Rahola, arkitekt Tomi Nikander, planerare Raija Pirilä, forskare Marjut Lamminen och museilektor Hanna Forssell.
Utställningen har byggts av:
Museimästarna Virpi Akolahti, Reijo Pasanen och Jari Valo
Översättningar: Torsten Edgren (svenska), Jüri Kokkonen (engelska)
Ytterligare upplysningar om S:t Olofs kyrka i Tyrvis (på finska):
www.sastamalanseurakunta.fi/pyhaolavi/index.shtml
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Öppet ti 11-20, on-sö 11-18, må stängt.
Entréavgift 7/5 €, personer under 18 år gratis.
Biljettkassan tfn (09) 4050 9544, under museets öppethållningstider.
www.kansallismuseo.fi
|
Pressmeddelande 19.11.2009
|
Officer i konungens och kejsarens tjänst
Finlands nationalmuseum 20.11.2009 - 30.1.2011
|
|
G. M. Armfelt, 44 år gammal, Joseph Grassi, Berlin 1799-1801.
Foto: Museiverket / Markku Haverinen
|
Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814) är en av de mest färgrika personerna i Finlands historia. Hans väg gick från slagfälten och de europeiska hovens glans till tristessen i en avlägset belägen småstad i Sydryssland. Armfelt var även en av sin tids bäst kända finländare, vars göranden följdes av pressen, såväl i Stockholm som Paris. Han hade en exceptionell ställning som gäst hos talrika europeiska furstehov och han kände personligen eller träffade under sin livstid en förbluffande mängd statsöverhuvuden och andra märkespersoner.
De utställda drygt etthundra föremål, som personligen tillhört Armfelt, ger en inblick i den värld som omgav honom turvis i Stockholm, under landsflykt i Italien, som förvisad till Kaluga, som sändebud vid hovet i Wien eller på hemgården Åminne i Halikko.
I utställningen Efterlyst - Armfelt finns ett flertal hederstecken, Serafimerordens stora och mindre ordensdräkt samt Armfelts efterlysning från år 1794. Vigselringen och miniatyrerna av makan Hedvig och barnen Augusta och Gustav Magnus berättar om familjen. Utställda är också resekistor, matbestick, Elefantordens servis tillverkad i Josiah Wedgewoods keramikfabrik, en frukostservis från porslinsfabriken i Wien, möbler och porträtt, bl.a. Josef Grassis porträtt av G. M. Armfelt och hertiginnan av Sagan.
Den s.k. Armfeltska samlingen i Finlands nationalmuseum emottogs 1925 i form av en testamentarisk donation av greve Carl Alexander Armfelt (1850-1925). Föremålen som tillhört ätten Armfelt och funnits på Åminne gård, belyser släktens skeden under flera generationer. Några föremål som kompletterar samlingen har kommit till museet senare.
Man kan också bekanta sig med utställningen Efterlyst - Armfelt med tillhjälp av en audioguide som kan laddas från museets hemsidor. Besökarna kan också leva sig in i G. M. Armfelts spännande värld genom att i museets centralhall deltaga i spelet Var finns prinsessan av Kurland? Obs.! Spelet är tillfälligt ur funktion.
Utställningen kompletteras av Jouni Kuurnes praktfulla bok Gustaf Mauritz Armfeltin perintö. G. M. Armfeltille kuuluneet esineet Suomen kansallismuseon kokoelmissa. Boken har ett 22 sidor långt sammandrag på svenska och finns till salu i museets bokhandel. Pris 65 €.
Ytterligare uppgifter ger intendent Jouni Kuurne som svarar för utställningens manuskript, tel. (09) 40501 / växel, jouni.kuurne(at)nba.fi och utställningssekreterare Hanna Forssell, tel. (09) 4050 9553, hanna.forssell(at)nba.fi
Utställningens arbetsgrupp: Marja Aaltonen, Matti Aaltonen, Aki Arponen, Helena Edgren, Jenni Einola, Liisa Erä-Esko, Jukkapekka Etäsalo, Hanna Forssell, Leena Haleyi, Liisa Häärä-Bäcklund, Eeva Johansson, Jouni Kuurne, Marjut Lamminen, Minna Lampinen, Tomi Nikander, Reijo Pasanen, Raimo Savinainen, Kaija Steiner-Kiljunen, Leena Tomanterä, Jari Valo, Outi Vuori. Ljusteknik Heli Nikunen
Översättningar: Torsten Edgren (svenska), Jüri Kokkonen (engelska)
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet är öppet 2010 ti 11-20, on-sö 11-18, må stängt.
Inträde år 2010: 7,00 / 5,00 €, under 18-år gratis.
Guidebokning ti-fr 9-12, tfn (09) 4050 9552.
Biljettkassa tel. (09) 4050 9544 under museets öppethållningstider.
www.kansallismuseo.fi
|
Pressmeddelande 11.6.2009
|
Ikoner, människor och kriget
Finlands nationalmuseum 12.6.2009 - 31.1.2010
|
|
|
Utställningen, som sammanställts av Valamo konserveringsanstalt, visar ikoner som under vinter- och fortsättningskriget 1939-1944 evakuerades från Karelen och Öst-Karelen eller hemfördes som minnesföremål. Utställd finns hela den brokiga skalan av fromhet som utmärker folket i Karelen. Här ser man heliga bilder tryckta på papper tillsammans med gamla och mörknade ikoner, målade med tempera.
Förutom ikoner innehåller utställningen brev, fotografier, anteckningar och publikationer. I utställningen ingår ett flertal ikoner ur Finlands nationalmuseums samlingar; de presenteras nu för första gång som en helhet med anknytning till vinter- och fortsättningskrigen. Föremål har lånats bl.a. från Ortodoxa kyrkomuseet, Valamo kloster och av privatpersoner.
Utställningen presenterar också personer, som medverkade till att ett betydande antal ikoner från Karelen, Vitahavskarelen (Viena) och Olonets (Aunus) kunde räddas. Bland dem finner vi bl.a. prästmunken Paavali, känd som ärkebiskop över Finlands ortodoxa kyrka, etnologerna Tyyni Vahter, Helmi Helminen och Sakari Pälsi samt författaren Olavi Paavolainen, den kände påverkaren inom konstlivet Bertel Hintze och konsthistorikern, sedermera professorn i konsthistoria Lars Pettersson.
Utställningens innehåll kompletteras av en rikt illustrerad bok, i vilken FM Katariina Husso, akademiforskaren, docenten Kari Kotkavaara, FD Žanna Belik, experten Vladimir Sokratilin samt konservatorerna Helena Nikkanen och Nina Rusakova medverkar. Boken finns till salu i Nationalmuseums museibutik.
Utställningen är en del av projektet Icon Network, som förverkligas med stöd av Europeiska unionens kulturprogram 2007-2010. Utställningen har också erhållit stöd av Undervisningsministeriet och Ortodoxa kyrkostyrelsen.
Tilläggsuppgifter:
utställningssekreterare Satu Frondelius, tfn 040 128 6390, (09) 40501 / växel, e-post: satu.frondelius(at)nba.fi
Arbetsgrupp Valamo konserveringsanstalt: Petter Martiskainen, Auli Martiskainen, Helena Nikkanen samt konserveringsanstaltens expertgrupp: Kari Kotkavaara, Žanna Belik, Katariina Husso, Nina Rusakova och Vladimir Sokratilin.
Arbetsgrupp Finlands nationalmuseum: Matti Aaltonen, Helena Edgren, Jenni Einola, Liisa Erä-Esko, Satu Frondelius, Jouni Kuurne, Marjut Lamminen, Reijo Pasanen, Raija Pirilä.
Översättning: Torsten Edgren (svenska), Jüri Kokkkonen (engelska)
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet är öppet ti-on 11-20, to-sö 11-18, måndagar stängt.
Inträde 7,00/4,00 €, under 18-år gratis.
Guidebokning ti-fr 9-12, tfn (09) 4050 9552.
Biljettkassan under museets öppningstider, tfn (09) 4050 9544.
www.kansallismuseo.fi
|
Pressmeddelande 21.7.2009
|
Den finska familjen
- en ny nätutställning har öppnats
|
|
|
Under senare tid har man i offentligheten diskuterat begreppet familjen och frågan, vem som nuförtiden anses höra till familjen. Museernas samlingar ger ett klart besked: den nutida familjen - far, mor och barn - är också i Finland ett rätt så nytt fenomen.
På Nationalmuseets hemsida har öppnats en nätutställning som består av 12 st bilder från Museiverkets bildarkivs etnologiska och historiska bildsamlingar. Bilderna visar flera exempel på, att far- och morföräldrarna deltog på många sätt i familjernas vardag. Fotografierna är från slutet av 1800-talet och 1900-talet.
Länken till nätutställningen:
http://www.nba.fi/sv/nm_tillfalliga_familjen
Tilläggsuppgifter:
överintendent Jouni Kuurne, tfn (09) 40501 / växel, e-post: jouni.kuurne(at)nba.fi
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Museet är öppet ti 11-20, on-sö 11-18, måndagar stängt.
Inträde 7,00 / 5,00 €, under 18-år gratis.
Guidebokning ti-fr 9-12, tfn(09) 4050 9552.
Biljettkassan under museets öppningstider, tfn (09) 4050 9544.
www.kansallismuseo.fi
|
Pressmeddelande 7.10.2008
|
1809 ~ Rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av Finska kriget
Finlands nationalmuseum 9.10.2008 - 19.4.2009
|
|
|
År 2009 har det förflutit tvåhundra år sedan Finska kriget tog slut. Denna stora utställning som byggts upp till minnet av märkesåret 1809 presenterar inte enbart krigshändelserna. Krigets bakgrund och dess följder intar en central ställning: Napoleons maktsträvanden, Finland som en del av det svenska riket och sedan som en del av Ryssland samt de förändringar som kriget ledde till i Finland och Sverige. På utställningen lyfter man också fram minnet av kriget och krigsveteranernas öden.
I utställningen finns över 500 föremål, av vilka en del aldrig tidigare förevisats. I utställningen presenteras uniformer, vapen och porträtt av personer som deltog i kriget, t.ex. ett skrivbord som tillhört kommendant C. O. Cronstedt - enligt muntlig tradition undertecknades Sveaborgs kapitulation vid detta bord. Kistor och fältmöbler berättar om krigets vardag. Sveriges kung Gustav IV Adolfs uniform, som han bar på statsvälvningsdagen 13.3.1809, har aldrig tidigare lånats till utlandet. Originalteckningar av Albert Edelfelt med anknytning till Fänrik Ståls sägner samt målningarna "Vilhelm von Schwerin" och "Sårad krigare från 1808" av Helene Schjerfbeck förevisas även.
Till utställningen i Finlands nationalmuseum hör rikligt program; föreläsningsserie, guidningar för allmänheten, dramaverkstäder och musikuppföranden. I utställningen ingår ett omfattande och mångsidigt program för skolor. Fyra dramaverkstäder, som produceras av DOT r.f. (Föreningen för Drama Och Teater), är lämpade särskilt för högstadie- och gymnasieelever.
Evenemang
Undervisningsprogram för skolor
Som utställningens beskyddare verkar republiken Finlands president Tarja Halonen och Hans Majestät Konungen av Sverige Carl XVI Gustaf.
Utställningen är producerad av Finlands nationalmuseum och Livrustkammaren i Stockholm. I förverkligandet av utställningen deltar från Finland även Finska Fornminnesföreningen, Riksarkivet, Nationalbiblioteket, Finska Litteratursällskapet och Svenska litteratursällskapet i Finland. Utställningen visas först i Finlands nationalmuseum och därefter i Livrustkammaren i Stockholm 6.6.2009-10.1.2010.
I samband med utställningen publiceras en utställningskatalog, "1809 ~ Rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av Finska kriget". 435 s.
Pressfoton
För mer information om utställningen kontakta:
utställningssekreteraren Satu Frondelius, tfn 040 128 6390, (09) 40501 / växel, e-post: satu.frondelius(at)nba.fi
och intendent Helena Edgren, tfn (09) 40501/ växel, e-post: helena.edgren(at)nba.fi
Arbetsgruppen:
Utställningen Helsingfors
Utställningskommissarie: Helena Edgren;
Utställningskurator: Jouni Kuurne; Forskare: Elina Anttila, Raimo Fagerström, Outi Flander, Tuukka Talvio;
Utställningssekreterare: Satu Frondelius;
Utställningsarkitekt: Tomi Nikander;
Utställingsproducent: Liisa Erä-Esko;
Konservering: Marja Aaltonen, Matti Aaltonen, Aki Arponen, Thomas Ehrström, Jenni Einola, Jukkapekka Etäsalo, Leena Haleyi, Liisa Häärä-Bäcklund, Eeva Johansson, Pia Klaavu, Minna Lampinen, Pauliina Niskanen, Barbara Radaelli-Muuronen, Raimo Savinainen, Kaija Steiner-Kiljunen, Eeva-Maria Tikka, Leena Tomanterä, Outi Vuori, Kaisu Voutilainen;
Registrator, inlån: Seija Sarkki-Isomaa
Utställningsbygge: Reijo Pasanen, Hannu Korhonen;
Press och information: Liisa Erä-Esko, Marjut Lamminen;
Museipedagokiskt verksamhet: Marjut Lamminen, Hanna Palonen, Hanna Suihko, Eva Ahl-Waris;
Film: ILLUME Oy/Jouko Aaltonen;
Ljusteknik: Riku Sourama
Utställningen Stockholm
Utställningskommissarie: Per Sandin;
Projektledare: Carl Zarmén;
Utställningsassistenter: Ebba Engström, Martin Skoog;
Utställningsarkitekt: Tomi Nikander;
Grafisk formgivning: Charlotta Andersson;
Textilkonservering: Rebecka Enhörning; Metallkonservering: Peter Sedelius; Målerikonservering: Ann-Cathrine Rothlind; Papperskonservering: Gerd Crona, Elisabeth Netinder;
Snickeri och utställningsbygge: Lennart Liwerstrand, Peder Wolfbrandt;
Press och information: Margareta Berglund Hamngren;
Registrator, inlån, korrekturläsning: Milla Springfeldt;
Museipedagogisk verksamhet: Anna Blom Allalouf, Jonas Lindwall.
Utställningen har understötts av Helsingin Sanomat, Sparbankssiftelsen i Helsingfors, Kulturfonden för Sverige och Finland och Sampo Group.
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Entréavgift 7,00 / 4,00 €, u. 18 år fri entré.
Öppet ti-on kl. 11-20, to-sö kl. 11-18 (måndagar stängt).
Guidebokningar ti-fr kl. 9-12, tfn (09) 4050 9552.
Biljettkassa tfn (09) 4050 9544, under museets öppningstider.
www.kansallismuseo.fi
|
Pressmeddelande 17.9.2008
|
1809 ~ Rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av Finska kriget
9.10.2008 - 19.4.2009
|
|
|
Märkesåret storutställning presenterar Finska kriget och slutet på den tiden då Sverige och Finland var samma stat. I utställningen finns över 500 föremål, av vilka en del aldrig tidigare förevisats. Här ingår föremål, som sällan visats, från bl.a. svenska kungens privata samling, Eremitaget och Tsarskoje Selo i Ryssland samt från flera privatpersoner.
Utställningen fokuserar inte enbart på krigshändelserna. Krigets bakgrund och följder intar en central ställning: Finland som en del av det svenska riket, Napoleons maktsträvanden, som ledde till det sista kriget som utkämpades mellan Sverige och Ryssland, de förändringar som separationen medförde såväl i Finland som i Sverige. Utställningen lyfter också fram minnet av kriget och de deltagande krigsveteranernas öden.
I utställningen presenteras uniformer, vapen och portträtt av personer som deltog i kriget, t.ex. ett skrivbord som tillhört kommendant C. O. Cronstedt - enligt muntlig tradition undertecknades Sveaborgs kapitulation vid detta bord. Kistor och fältmöbler berättar om krigets vardag. Sveriges kung Gustav IV Adolfs uniform, som han bar på revolutionsdagen 13.3.1809, har aldrig tidigare lånats till utlandet. Originalteckningar av Albert Edelfelt med anknytning till Fänrik Ståls sägner samt målningarna "Vilhelm von Schwerin" och "Sårad krigare från 1808" av Helene Schjerfbeck förevisas även.
I utställningen ingår ett omfattande och mångsidigt program för skolor och allmänheten. Fyra dramaverkstäder, som produceras av DOT r.f. (Föreningen för Drama Och Teater), är lämpade särskilt för högstadie- och gymnasieelever. Läs mera
Som utställningens beskyddare verkar republiken Finlands president Tarja Halonen och Hans Majestät Konungen av Sverige Carl XVI Gustaf.
Utställningen produceras av Museiverket/Finlands nationalmuseum och Livrustkammaren i Stockholm.
I utställningsarbetet deltar från Finland även Finska Fornminnesföreningen, Nationalbiblioteket, Riksarkivet, Finska Litteratursällskapet och Svenska litteratursällskapet i Finland. Utställningen visas på Finlands nationalmuseum 9.10.2008-19.4.2009 och i Livrustkammaren i Stockholm från juni 2009 till slutet av år 2009.
I samband med utställningen utges utställningskatalogen "1809 ~ Rikssprängning och begynnelse. 200-årsminnet av Finska kriget".
435 s.
Utställningen har understötts av Helsingin Sanomat, Sparbankssiftelsen i Helsingfors, Kulturfonden för Sverige och Finland och Sampo Group.
Tilläggsinformation:
utställningssekreterare Satu Frondelius, tfn 040 128 6390, + 358 (0)9 40501 / växel, e-post: satu.frondelius(at)nba.fi
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Entréavgift 7,00 / 4,00 €, u. 18 år fri entré.
Museet är öppet ti-on kl. 11-20, to-sö kl. 11-18 (måndagar stängt).
Guidebokningar ti-fr kl. 9-12, tfn (09) 4050 9552.
Biljettkassa tfn (09) 4050 9544, under museets öppningstider.
www.kansallismuseo.fi
|
|
Pressmeddelande 29.11.2006
|
VINTTI - Historia på ett lätt sätt
|
|
 |
VINTTI - en ny avdelning i Nationalmuseets basutställning har färdigställts. VINTTI är en interaktriv, s.k. hands-on-utställning där besökarna kan bekanta sig med Finlands historia och kultur med hjälp av både händer och huvud. Besökaren får pröva och göra själv och de olika uppgifterna inspirerar också till upptäcktsfärder i museets basutställningar.
I utställningen får man t.ex. veta hur viktig hästen var tidigare och hur man selar en häst. Att spänna en häst framför kärran hörde tidigare till vardagen men är idag en utmaning för den som inte har erfarenhet av hästar. En annan uppgift är att känna igen viktiga byggnader från olika epoker i Finlands historia och att bygga väggar i olika tegelförband med lätta modelltegel. Man kan också bygga ett hus av timmer, antingen en miniatyrmodell som byggs på ett bord eller ett större hus (2,1 x 1,2 m) som kräver mer kraft och större byggare.
Här kan man också pröva på hur det var att jobba på kontor före datorernas tid då allt skrevs med bläckpenna eller på skrivmaskin. Besökaren kan också jobba på fabrik vid det löpande bandet. Allt som allt finns det 22 olika uppgifter. Till utställningskonceptet hör också utveckling och förändring: uppgifternas innehåll kommer att fördjupas och nya uppgifter läggs till. Det kommer också att ordnas arbetsuppvisningar, visningar och temadagar.
VINTTI-utställningen har testats före öppnandet och resultaten av testerna påverkade den slutliga utformningen av utställningen. Under en månads tid testades utställningen av skolelever i olika åldrar: responsen från elever och lärare var mycket positiv. Särskilt gillade man att VINTTI erbjuder en så mångsidigare museimiljö än tidigare och att utställningen i synnerhet väcker barnens intresse, att uppgifterna både beaktar flickor och pojkar och att de helt enkelt är roliga. Lärarna tyckte att VINTTI på ett nyttigt och lätt sätt ger liv åt historieundervisningen i skolan.
Nationalmuseets VINTTI-utställning följer den s.k. hands-on-modellen som innebär att man får röra och pröva föremålen så att man genom att göra egna iakttagelser och erfarenheter kan förstå olika fenomen. Hands-on-utställningarna har sitt ursprung i vetenskapscentren i Storbritannien och USA, där de första centren grundades redan i början av 1900-talet, och mer allmänt i den förändring som museiväsendet genomgått under de senaste tjugo åren. I allt färre museer nöjer man sig längre med att bara titta på föremål bakom glas.
VINTTI är öppen tisdag-söndag kl. 12-16.
Gruppbesök kräver förhandsanmälan och är avgiftsbelagda. De ordnas ti-fre kl. 9-12 och efter kl. 16.
Guidebokning tisdag - fredag på förmiddagar, kl. 9-12 tfn. (09) 4050 9552. Måndagar stängt. Till guidebokningen kan man även sända e-post: kansallismuseo@nba.fi
Visningar
Arbetsgrupp:
- Planering och manuskript: Ritva Wäre, Hanna Forssell och Tomi Nikander
- Utställningsarkitektur och grafik: Tomi Nikander
- Utställningssekreterare: Hanna Forssell
- Utställningen byggdes av: Virpi Akolahti, Reijo Pasanen, Sanna Särkelä och Jari Valo
- Andra medverkande: Vuokko Ahlfors, Leena Haleyi, Liisa Erä-Esko, Risto Hakomäki, Jouni Kuurne, Marjut Lamminen, Jaana Pietilä, Pirkko Sihvo och Tuukka Talvio
Ytterligare uppgifter om Verkstaden VINTTI ges av :
museilektor Hanna Forssell, tfn 040 128 6453
verkstadskoordinator Irene Nurminen tfn 040 128 6464
Vinttis sida
Finlands nationalmuseum, Mannerheimvägen 34, Helsingfors.
Entréavgift 7,00 / 4,00 €, u. 18 år gratis.
Bokning av guide ti-fr kl. 9-12, tfn (09) 4050 9552.
Biljettkassa tfn (09) 4050 9544, under museets öppningstider.
www.kansallismuseo.fi
|
 |
|
|
