Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Utveckling av inventeringsmetoder, dokumentering och rapportering


Vid utvecklingen av inventeringsmetoder har man koncentrerat sig på att testa fjärrkartläggningsmetoder och förbättra noggrannheten vid positionsbestämning. I projektets pilotskede testades hur bra flyglaserskanning och markbaserad laserskanning lämpar sig för bestämning av de arkeologiska objektens position och på kartläggning av dessa. Båda metoderna testas nu vidare i genomförandeprojektet. Som en ny fjärrkartläggningsmetod testades i maj 2011 flygfotografering med modellflygplan. Med hjälp av denna metod testades huruvida flygfoton med hög upplösning lämpar sig för kartläggning av arkeologiska objekt och övervakning av deras skick. Även en historisk kartanalys har varit till oersättlig hjälp vid tolkningen av områdestypiska fornlämningar, stenrösen, och identifieringen av markanvändningsspåren från den historiska tiden.

De arkeologiska objektens position bestäms i regel med satellitmätning som utförs med hjälp av en vanlig GPS-apparat. Oftast räcker det med den noggrannhet som den vanliga apparaten erbjuder men i vissa fall behövs noggrannare geografiska data. Modern teknik erbjuder möjligheter till en noggrannare positionsbestämning, och i projektet testades år 2009 differentiell positionsbestämning (DGPS). Enligt den erhållna erfarenheten är den nuvarande DGPS-mätningen antingen opraktisk eller för dyr, beroende på metoden. Satellitpositioneringen utvecklas ständigt och i fortsättningen testas i projektet nya metoder och apparater som kommer till marknaden.

Planering och testning av de informationshanteringsmetoder som ska användas vid inventeringen är centrala vid dokumentering och rapportering. Målet är att åstadkomma databasmodeller som lämpar sig för Museiverkets datasystem och med hjälp av vilka det är möjligt att samla, behandla och lagra inventeringsuppgifter för rapportering, fornlämningsregistret eller annan fortsatt behandling. Arbetet fortsätter under åren 2012 och 2013.

I maj 2011 testades också huruvida flygfotograferingen lämpar sig för kartläggning av omfattande röseområden.  PIEneering Ab utförde fotograferingen. Utifrån bildmaterialet kunde man konstatera att det material som erhålls genom flygfotografering har hög upplösning, men att det inte lämpar sig för bestämning av enskilda rösens position enbart på basis av en bild. Låga rösen kan inte urskiljas tillräckligt väl på bilderna, om inte deras stensättning tydligt blottläggs ur torven och har en färg som avviker från den omgivande terrängen. Flygfotografering med modellflygplan skulle vara mer lämplig för till exempel övervakning av miljöförändringar vid fornlämningarna. Man skulle kunna tänka sig att regelbunden övervakning av vissa fornlämningar med ett stort besökarantal med hjälp av flygfotografering skulle bidra till att åskådliggöra miljöbelastningen på dessa fornlämningar och förhindra att de skadas.

SKAIK-projektet har testat användbarheten av fjärrkartläggningsmetoden LiDAR (Light Detection and Ranging) som hjälp vid arkeologisk inventering i Laihela redan år 2009. Nu i projektets etableringsskede på tre år går man igenom de georefererade hillshade-bilder (shaded relief) från Kyroland som har producerats av Lantmäteriverkets punktmolnsmaterial för att spåra upp olika mark- och stenstrukturer som uppstått genom människans verksamhet, såsom gropar, hyddbottnar, tjärdalar eller rösen. Resultaten av analysen utnyttjas som hjälp vid inventeringsplanering och bedömning av huruvida metoden är användbar. De intressanta anomalier som man iakttagit i materialen granskas i terrängen under fältarbetsperioder för att bekräfta iakttagelserna och utveckla den egna iakttagelseförmågan. Dessutom utnyttjas flygskanningsmaterialet även vid sebarhetsanalysen av de fornlämningsobjekt som man redan känner till från förr. Med hjälp av analysen erhålls dokumenterad information om hurdana av fornlämningarna i Laihela, Storkyro och Lillkyro kan urskiljas i Lantmäteriverkets punktmolnsmaterial med rätt så grov upplösning (0,5 punkter/m).
Kuva4 Röykkiön paikannusta
Piritta Häkälä bestämmer ett fornröses position med hjälp av en GPS-apparat vid gränsen mellan Laihela och Malax i maj 2011. Foto: Vesa Laulumaa


Hannu Heinonen (Nordic Geocenter Oy) esittelee maalaserkeilainta kivikautisella asuinpaikalla Laihialla joulukuussa 2009.
Hannu Heinonen (Nordic Geocenter Oy) presenterar en laserskannare för markbaserad laserskanning vid en stenåldersboplats i Laihela i december 2009. Foto: Satu Koivisto


Lennokin lentoreitti suunniteltiin tietokoneella ja itse lento sujui automaattisesti.
Michael Niesen (MAVinci UG) startar ett modellflygplan. Foto: Vesa Laulumaa

Michael Niesen (MAVinci UG) lähettää lennokin matkaan.
Flygplanets flygrutt planerades med hjälp av dator och själva flyget genomfördes automatiskt. Foto: Vesa Laulumaa


 



Sidkarta



Senast uppdaterad 27.2.2012
© Museiverket