Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg
Vid de arkeologiska utgrävningarna vid Presidentslottet hittades fler fragment av Helsingfors tidiga historia

Vid de arkeologiska utgrävningarna vid Presidentslottet hittades fler fragment av Helsingfors tidiga historia


Museiverket undersökte Helsingfors tidiga historia på Presidentslottets innergård i januari–mars. De arkeologiska utgrävningarna anknöt till reparationen av Presidentslottet som även sträcker sig till byggnadens innergård. Museiverket genomförde arkeologiska undersökningar på innergården redan år 1997. Då konstaterade man att det på platsen hade bevarats gamla konstruktioner och kulturlager. I år undersökte man de arkeologiska lämningarna närmare vilket gav mer information om områdets användningsskeden och invånarnas liv.

Helsingfors stad flyttades från Gammelstaden till Estnäs på 1640-talet och ända sedan dess har slottstomten utgjort en central plats i staden. Den äldsta bevarade stadsmätningen härstammar från 1696 och i den ingår även en tomtförteckning varav det framgår att det vid den tiden har funnits borgartomter där Presidentslottets innergård ligger i dag. En del av tomterna inom det undersökta området övergick redan före lilla ofreden (1742–1743) i ätten Erhards ägo och efter lilla ofreden ägdes samtliga tomter i området av samma släkt.

Kronan löste in tomterna år 1759. Efter storbranden år 1808 ändrades Helsingfors detaljplan och tomterna på Presidentslottets innergård förenades med de närliggande tomterna och på platsen byggdes ett stor privatpalats för köpmannabröderna Heindenstrauch.
 
Spelmarker
Spelmarker av bitar av fajanskärl och glas. Foto: Maija Helamaa, Museiverket.
Palatset färdigställdes stegvis och före år 1845 omvandlades det enligt ritningarna av C. L. Engel till ett kejserligt palats och senare till Presidentslottet. 


Det har funnits en källare och en brunn på tomten redan i ett tidigt skede – gården har stenbelagts först senare

Utgrävningarna år 2013 inleddes där de år 1997 avslutades. Utgrävningarna utfördes av enheten Arkeologiska fälttjänster vid Museiverket. Forskningsgruppen bestod av nio arkeologer och arkeologistudenter.

Vid undersökningarna blottades lite mer stenläggning som undersöktes redan tidigare. I norra kanten av det undersökta området upptäcktes även en äldre stenläggning. Båda stenläggningarna har förmodligen byggts först under den senare hälften av 1700-talet.

Husgrunden i södra delen av gården undersöktes nästan i sin helhet redan vid utgrävningarna år 1997. Vid årets undersökningar visade det sig att stenfoten är sex meter lång i riktningen öst–väst. I riktningen norr–syd hade endast cirka 2,2 meter av stenfoten bevarats. I det nordvästra hörnet av byggnaden fanns det förmodligen en kakelugn. Vid båda utgrävningarna hittade man där kakelbitar som var glaserade i en grön färg. I södra kanten av det undersökta området blottades också en bit av stenfot från en annan, äldre byggnad än den ovan nämnda husgrunden.

Källaren fanns i den norra kanten av det undersökta området. Av undersökningarna framgick det att källaren hade byggts under två oliktidiga byggskeden. Källaren har förmodligen grundats på tomten i ett relativt tidigt skede och förmodligen byggts före branden år 1713. I golvet i källaren hittades en grop med en diameter på cirka 60 cm som antingen var en tunna som delvis grävts ner i marken eller en brädfodrad förvaringsgrop. Den sista utgrävningsdagen avslutades med en glad överraskning när man på gropens botten hittade ett mynt som förmodligen härstammar från någonstans mellan åren 1660 och 1697.

Brunnen låg i mitten av slottsgården, delvis under husgrunden. Den dateras till tiden före branden 1713. Brunnens stomme hade byggts av timmer och på insidan hade man ställt plankor vars nedre ändar vässats. Mellan timren och plankorna hittades mycket väl bevarad björknäver som hade använts som isolering.

Också pipor och spelmarker hittades

Vid utgrävningarna togs många fynd till vara: bitar av kärl av röd lera och fajans, stycken av s.k. kritpipor, dvs. pipor som tillverkats av vit lera, samt järnspikar och djurben. Det hittades även gott om olika glasbitar samt skärvor av såväl kärl, flaskor som fönsterglas. Dylika fynd är mycket typiska för stadsutgrävningar som fokuserar på historisk tid. Djurbenen kommer att analyseras i syfte att få mer information om tomtinvånarnas kost och konsumtionsvanor.

Den största delen av kärlbitarna härstammar från vanliga brukskärl. Bland bitarna finns några bitar av kärl som tillverkats av röd lera och som förmodligen har importerats från utlandet. Importerade är också kärl av stenlera av vilka man hittade bitar som dateras från 1150-talet ända till 1700-talet. Också några kritpipor har kunnat dateras. Nästan alla identifierade pipor härstammar från 1600- eller 1700-talet. Bland dessa finns både pipor som tillverkats i Holland och svenska pipor. Mynt hittades endast i 12 exemplar. Nästan alla mynt är i mycket dåligt skick och bara en del av dem har kunnat identifieras och dateras. Samtliga identifierade mynt är svenska ören och dateras till 1600-talet.

Andra intressanta fynd är bl.a. knappar, sigill från glasflaskor, spelmarker av fajans och glas, en fingerborg och ett gyllene örhänge som gått sönder.


Ytterligare information:
forskarassistent Eeva Pettay, eeva.pettay@nba.fi

Närmare information om utgrävningsresultaten finns (på finska) i tjänsten Rakennusperinto.fi 

Pressbilder

Dessa bilder är avsedda endast för massmedia. All annan användning är förbjuden. Klicka på bilden för att ladda den.


Stenläggningen
Den första delen av stenläggningen har rengjorts. Janne Haarala och Tiina Mikkanen håller på att bygga ett såll. Foto: Katja Vuoristo, Museiverket.

Byggnadens stenfot
Byggnadens stenfot. Foto: Eeva Pettay, Museiverket.
En del av källaren.
En del av källaren. Foto: Katja Vuoristo, Museiverket.
Undersökning av brunnet.
Brunnen undersöktes fortfarande under den sista veckan. I arbetet behövdes tilläggsbelysning. På bilden Maija Helamaa och Janne Haarala. Foto: Katja Vuoristo, Museiverket.
Spelmarker
Spelmarker av bitar av fajanskärl och glas. Foto: Maija Helamaa, Museiverket.
Kritpipor
Kritpipor. Foto: Maija Helamaa, Museiverket.


 



Sidkarta



Senast uppdaterad 8.8.2017
© Museiverket