Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg
Museiverket vill ha polisutredning om manipulering av Hakoinen fornborg

Museiverket vill ha polisutredning om manipulering av Hakoinen fornborg


Museiverket har bett om polisutredning kring manipulering av fornlämningen Hakoinen fornborg i Janakkala. På toppen av huvudborgen har man grävt i ett tiotal små gropar och det ser ut att man har använt en metalldetektor och eventuellt samlat in lösa fornfynd. Skadan på landskapet är minimal. Den största skadan är att man möjligen har fördärvat värdefull information om en fornlämning.

Museiverket gjorde ett kontrollbesök på platsen då misstanken om manipuleringen anmäldes. Intendent Eeva-Liisa Schulz konstaterade att man hade grävt i små rektangulära gropar (ca 20 x 15, 25 x 25 cm) på toppen av huvudborgen, speciellt vid sidan om stigar som löper kring utkanterna. Endast på några mest synbara ställen hade man skyfflat den uppgrävda jorden helt tillbaka i gropen. Därtill fanns det en hel del något vagare tecken av grävningar i området. Det fanns tio mest eller värst grävda ställen. Groparna var distinkta och de låg enskilt, parvis eller t.o.m. tre intill varandra. Det fanns flera tiotals vaga grävställen eller gropar som såg ut som stick av spade. Det ser ut att man har använt metalldetektor och grävt på platser som har gett en signal.

De grävda groparna och stick av spade förorsakar inga större skador för landskapet och snart kommer vegetationen att täcka dem. En bestående skada uppstår om man eventuellt har fördärvat värdefull information om fornlämningen. Då man inte har gjort lämpliga arkeologiska iakttagelser och dokumentering har man fördärvat tecken i marken som berättar om fornlämningens kulturlager eller dess struktur. Naturligtvis har även information om eventuella fynd förstörts.

Hakoinen fornborg i Janakkala härstammar från 1200-talet. Det finns ett ca två kvadratkilometers skyddsområde kring fornborgen. Toppen av den branta klippan omges av en stenmur. Innanför stenmuren finns fornlämningar av en byggnad med två rum som är byggd av gråsten och stenblock. Försvarstornets grunder ligger på den högsta punkten av den nordvästra kanten av toppområdet. Nere på östra kanten ligger yttre gården, som har varit utrustad med en vattenreservoar och en träbyggnad och som är isolerad med hjälp av en vallgrav. Man har gjort arkeologiska grävningar i området i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, och därefter endast kontrollbesök bland annat i samband med inventeringar.

Hakoinen fornborg, liksom alla andra fasta fornlämningar i Finland är fredade enligt lagen om fornminnen. Därför får man inte gräva i, täcka över, ändra, skada, avlägsna eller på annat sätt röra dem. Även lösöre som är fornfynd samt vrak och delar av dem är fredade. Vid en känd fast fornlämning och i dess skyddsområde är metallsökning förbjudet utan tillstånd som baserar sig på lagen om fornminnen.

Museiverket har effektiverat kontakten med metalldetektoramatörer, eftersom deras antal väsentligt har ökat. Det har samlats information på Museiverkets webbsida för amatörer för att de skulle agera rätt ifall de i samband med metalldetektion stöter på en tidigare okänd fornlämning eller ett lösöre som är fornfynd.

Mer information:
Intendent Eeva-Liisa Schulz, tfn 040 128 6292, eeva-liisa.schulz@nba.fi
Jurist Matleena Haapala, tfn 040 128 6034, matleena.haapala@nba.fi
Hakoinen fornborg stiger klart upp i landskapet (ca 60 m) väster om Räikälänjoki älvmynning som börjar i norra ändan av Kernaalanjärvi. Byggnader på herrgården Hakoinen ligger vid foten av borgberget
Hakoinen fornborg stiger klart upp i landskapet (ca 60 m) väster om Räikälänjoki älvmynning som börjar i norra ändan av Kernaalanjärvi. Byggnader på herrgården Hakoinen ligger vid foten av borgberget Foto: Tuija Rankama, Museiverket.

A.M. Tallgrens elever på Hakoinen fornborg
A.M. Tallgrens elever på Hakoinen fornborg. A.M. Tallgren arbetade  som professor i arkeologi 1923-1945.  Foto: Museiverket.

 



Sidkarta



Senast uppdaterad 8.8.2017
© Museiverket