Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg
Vid Museiverkets Bildsamlingar räddas negativ som hotas av förstörelse

Vid Museiverkets Bildsamlingar räddas negativ som hotas av förstörelse


Vid Museiverkets Bildsamlingar har inletts ett digitaliseringsprojekt i syfte att rädda ursprungliga material som hotas av förstörelse. Inom projektet digitaliseras cellulosanitrat- och cellulosaacetatnegativ och negativens bildinformation räddas. Negativ krymper ihop och torkar och nitratnegativ är dessutom brandfarliga. Gaserna som avsöndras från negativen som hotas av förstörelse skadar även andra närliggande bildmaterial. Den räddande digitaliseringen genomförs med hjälp av ett anslag på 250 000 euro som beviljats i statens tredje tilläggsbudget för 2014.

Museiverkets Bildsamlingar lagrar, sköter och undersöker historiska, folkvetenskapliga, byggnadshistoriska och journalistiska bildmaterial och gör bilder tillgängliga för allmänheten via olika datasystem. Museiverkets bildsamlingar omfattar över tio miljoner bilder: fotografier, teckningar, akvareller, grafik, postkort, kartor, siluetter, filmer och smalfilmer. De äldsta materialen härstammar från 1500-talet.

Cellulosabaserade nitratnegativ tillverkades från 1880-talet fram till början av 1950-talet. Jämsides med dem användes från början av 1920-talet till början av 1960-talet cellulosabaserade acetatnegativ. Därefter och ända tills det blev vanligt med digital fotografering har man använt polyesterbaserade negativ.

Såväl nitratnegativ som acetatnegativ är svåra att förvara. Nitratnegativen är problematiska på grund av sin labilitet. De krymper ihop och torkar och är dessutom brandfarliga. Problemet med acetatnegativen är risken för det så kallade vinägersyndromet som gör att filmunderlaget krymper ihop och leder till att bildinformationen förstörs. Från negativ som hotas av förstörelse utsöndras gaser som sprider vinägersyndromet även till negativ som är i gott skick. Det är omöjligt att stoppa förstöringen och den enda utvägen är att isolera dylikt material från det övriga arkivet.

Inom det räddande digitaliseringsprojektet går man igenom negativ i Museiverkets Bildsamlingar, söker efter negativ som hotas av förstörelse och flyttar dem vid behov till en isolerad lokal och producerar digitala kopior av och digital metainformation om dem.

Bilderna som ska digitaliseras väljs utifrån tema eller ett annat särdrag, till exempel bilder från fotoateljén Kuvasiskot, bilder i Kai Donners samling, bilder från tidningen Kaleva samt bilder från Centralen för turistfrämjande och bilder som tagits av fotografen Pekka Kyytinen. Bilderna överförs till tjänsten Finna (museot.finna.fi) och till Museiverkets tjänst Kuvakokoelmat.fi (www.kuvakokoelmat.fi), där de finns tillgängliga för alla.

För mer information om digitaliseringsprojektet kontakta överintendent Ismo Malinen, tfn 040 128 6382, ismo.malinen@nba.fieller projektchef Nina Repo, tfn 040 128 6122, nina.repo@nba.fi


Pressbilder

Dessa bilder är avsedda endast för massmedia. All annan användning är förbjuden. Klicka på bilden för att ladda den.
Pelastettu negatiivi
Genom digitalisering kan man producera en god bild av en skadat negativ. Bild: Museiverket

Jívaro-intiaanimies ja -nainen tanssipuvuissa
Till vänster i bildserien finns ett ursprungligt skadat negativ, i mitten en positivbild av det ursprungliga negativet och till höger en positivbild av ett repronegativ som tidigare tagits av negativet. På bildenen Jívaroman och en Jívarokvinna i dansdräkter. Bild: Rafael Karsten 1916–1919, Ecuador, Sydamerika. (VKK721:57)
Matematiikan professori Rolf Nevanlinna
På bilden finns ett porträtt av professorn i matematik Rolf Nevanlinna av fotoateljén Kuvasiskot. Det ursprungliga svartvita negativet är svårt skadat (vinägersyndromet). Till höger negativet och till vänster en råkopia av det skadade negativet. (HK7155:1546.58-1)
Huono negalaatikko
En konservator kartlägger negativs skick. Syrorna omvandlar den blåa testremsan som läggs i lådan så den blir antingen grön eller gul beroende på hur svårt skadade negativen är. Bild: Vili Niemi, Museiverket



 



Sidkarta



Senast uppdaterad 8.8.2017
© Museiverket