Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg
Olympiastadion är en del av vårt även internationellt sett mest uppskattade kulturarv

Olympiastadion är en del av vårt även internationellt sett mest uppskattade kulturarv


Det har varit en intensiv debatt i media på sistone om de ökade kostnaderna för renoveringen av Olympiastadion. Debatten har kopplats till den även i övrigt aktuella diskussionen om offentliga byggprojekts kostnader och processhantering. En framträdande tanke tycks vara att det är just skyddet som kostar och att Museiverket på det sättet orsakar orimliga kostnader för samhället.  Så är dock inte fallet.

Renoveringen och utvecklingen av Olympiastadion har förberetts noggrant och med yrkeskunnighet. Målet är att förbättra användbarheten av denna för alla gemensamma arena så att även de kulturella och arkitektoniska värdena beaktas. Stadions användbarhet förbättras väsentligt. När man bygger nytt är man ute efter förmånliga lösningar som ändå är av hög kvalitet och sparar och använder det befintliga alltid när det är möjligt. Det lönar sig att läsa mer om projektet i synnerhet på Stadionstiftelsens webbplats och i dess pressmeddelanden.

Projektet är exceptionellt krävande för såväl planerare, byggherrar, byggare som finansiärer. Olika potentiella lösningar har preciserats genom undersökningar av byggnaden. Bevarandet i sig kostar inga pengar. Museiverkets roll har varit att delta i hanteringen av ändringar så att de väsentliga kulturhistoriska värdena ges möjlighet att bli förmedlade till framtiden. Detta är det gemensamma målet för samtliga projektparter, såväl Stadionstiftelsen, staden som staten.

I stället för skyddet är det i synnerhet byggande och täckning av lokaler under jord med följdverkningar, förbättring av den mångsidiga användbarheten samt för beaktande av internationella organisationers krav på förhållanden och mediernas behov som orsakar kostnader.  De sist nämndas inverkan på projektkostnaderna är väsentlig. Här skulle det dock också finnas skäl till självkritik för idrottsfolket som förhåller sig kritiskt till renoveringen. Är det svansen som viftar med hunden?

Olympiastadion har under årtiondenas lopp förnyats upprepade gånger för föränderliga behov. Det första stadion blev färdigt 1938. Stadion fick en tillfällig utbyggnad för olympiska spelen 1940 som sedermera inställdes. För olympiska spelen 1952 byggdes stadion ut med både permanenta och tillfälliga delar. Efter det har stadionbyggnaden byggts om för bland annat kontors- och idrottsbehov. Den har renoverats och förnyats för EM i friidrott 1994 och för VM 2005. Den nuvarande utvecklingen är en naturlig fortsättning på de tidigare renoveringarna och ändringarna.

Olympiastadion är en viktig del av vårt nationella och mest uppskattade internationella kulturarv. Utvecklingen av stadion är en del av den kultur med vilken man även hittills har värnat om de olympiska byggnaderna. Alla byggnader, Olympiabyn och Nya olympiabyn medräknade, utan att glömma privata byggprojekt har i sinom tid byggts för faktiska behov. Vi har inte haft råd att låta bli att använda dem, i motsats till vad som tycks hända för de senaste årtiondenas överdimensionerade, skrytbyggda arenor i OS-städer. Att utnyttja den befintliga samhällsstrukturen samt att bygga och utveckla de befintliga byggnaderna är en väsentlig del av hållbarheten: ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt.

Man har med andra ord hållit de olympiska byggnaderna i skick. De har även fått nya användningsområden och utgör idag en del av stadens infrastruktur för fritid, idrott och kultur. Stadion med sin närmaste omgivning bildar en omfattande idrottspark som är en fortsättning på grönskan och de offentliga byggnaderna kring Tölöviken och sträcker sig ända till Centralparken. Olympiastadion är centralt beläget i stadsstrukturen. De olympiska byggnaderna är kulturhistoriskt lika värdefulla som till exempel området kring Senatstorget och Sveaborg.

Olympiastadion är inget museum och kommer inte heller att bli det i framtiden. Museiverket deponerar inte heller annars kulturmiljön i landet på museer, det vill säga den helhetsbild av vårt land som är vardag för alla 5,5 miljoner finländare. Medborgarna själva, såsom även deras förtroendevalda, fattar varje dag val och beslut som gäller betydelserna i kulturmiljön, hur den bevaras eller ändras. Museiverket vill för egen del lyfta fram betydelser som är värda att arbeta och även använda gemensamma resurser för.

Mer information:
Generaldirektör Juhani Kostet, tfn 0295 33 6001, juhani.kostet@museovirasto.fi
Avdelningschef Mikko Härö, tfn 0295 33 6241, mikko.haro@museovirasto.fi
Olympiastadion 1983
Åskådare på väg till Olympiastadion under VM i friidrott 1983. Foto: Volker von Bonin, Museiverket

 



Sidkarta



Senast uppdaterad 18.4.2017
© Museiverket