Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg
Undersökning: Finländarna vill värna om kulturarvet, men efterlyser en aktiv roll av myndigheterna

Undersökning: Finländarna vill värna om kulturarvet, men efterlyser en aktiv roll av myndigheterna


Museiverket och miljöministeriet informerar

Majoriteten av finländarna anser att det är viktigt att bevara kulturarvet och kulturmiljön, berättar Finlands första medborgarbarometer som utrett frågan. Människorna är beredda att sätta pengar och tid på kulturarvet, men önskar samtidigt att myndigheterna har en aktiv roll i vården av kulturarvet.
 
Enligt barometern upplever finländarna att kulturarvet innebär seder, traditioner och hantverk (64 %), gemensamma erfarenheter och berättelser (61 %) och språk (58 %). Kulturmiljön kopplas tydligare till landskap (59 %), naturmiljön (54 %) och den byggda miljön (48 %). De frågor som respondenterna ansåg vara viktigast att värna om är naturmiljön, seder, traditioner och hantverk samt språket.

”En betydande del av respondenterna upplevde att naturmiljön hör till kulturarvet eller kulturmiljön, vilket stärker min uppfattning om att det i praktiken inte finns någon gräns mellan naturen och kulturen eller naturmiljön och kulturmiljön”, konstaterar miljörådet Tuija Mikkonen vid miljöministeriet.

I undersökningen framträdde finländarnas vilja att värna om kulturarvet och kulturmiljön. Respondenterna ansåg att de är viktiga t.ex. för områdenas renommé och att de utgör en faktor som ökar förståelsen människor emellan. Även om en del av respondenterna har uppfattningen att kulturarvet avser något gammalt, konstaterades det att kulturarvet speciellt i fråga om kulturmiljön också är en del av dagens värld.  Sammanlagt 59 % var av åsikten att värnandet om kulturarvet och kulturmiljön inte begränsar utvecklingen och handlingsfriheten. Majoriteten ansåg att kulturarvets värde inte kan mätas i pengar och att värnandet bidrar till att bevara oersättliga värden och att upprätthålla och utveckla det traditionella kunnandet och yrkesskickligheten.

Merparten av respondenterna upplevde att de själva har möjlighet att föra kulturarvet vidare till kommande generationer. De som primärt ska bära ansvaret för vården av kulturarvet och kulturmiljön ansågs dock vara myndigheterna (69 %), och först efter det medborgarna (64 %) och sammanslutningar (53 %).

”Det är intressant att ansvaret för att vårda kulturarvet i minsta grad anses ligga på företag och kulturarvsutövare”, säger överintendent Ulla Salmela vid Museiverket.

”Detta stöder uppfattningen om att ansvaret för kulturarvet ligger hos oss alla, inte endast hos dem som är mest intresserade av frågan. Även om människorna förväntar sig att den offentliga sektorn ska ha ansvar för vården av kulturarvet, är det positivt att de samtidigt är beredda att acceptera att det används skattemedel för ändamålet. Barometern ger oss viktig information om medborgarnas åsikter”, tillägger Salmela.

Kulturarvsbarometern genomfördes av Kantar TNS Oy på beställning av Museiverket och miljöministeriet. Enkäten var riktad till finländare i åldern 18–79 år. Den besvarades av 2 066 personer. Kulturarvsbarometern är ett av de initiativ i Finland som anknyter till Europaåret för kulturarv 2018. Temaåret samordnas av Museiverket, och syftet är att öka människornas uppskattning av kulturarvet, att öka kunskaperna och att stärka uppfattningarna om det egna och det gemensamma europeiska kulturarvet. I Finland är president Tarja Halonen beskyddare för temaåret. Det övergripande temat är delaktighet i kulturarvet.

Kulturarvsbarometerns resultat 
Information om Europaåret för kulturarv


Mer information:
Aura Kivilaakso, specialplanerare, Museiverket, 0295 336 027, fornamn.efternamn@museovirasto.fi
Ulla Salmela, överintendent, Museiverket, 0295 336 251, fornamn.efternamn@museovirasto.fi
Tuija Mikkonen, miljöråd, miljöministeriet, 0295 250 184, fornamn.efternamn@ym.fi
Jaakko Hyry, forskningsdirektör, Kantar TNS, 09 613 500
 
Skolelever i Nationalmuseum.
Skolelever i Nationalmuseum. Foto: Topi Leikas.

 



Sidkarta



Senast uppdaterad 26.1.2018
© Museiverket