Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Kontrollresa till Vrouw Marias vrak 23.-27.7.2007

 

Mål


Kontrollresans mål anknöt i allmänhet till beskyddande av vraket. För att upptäcka förändringar som sker i vrakets skick måste vraket kontrolleras regelbundet. Förra gången som man kunde dyka ner till vraket var under våren 2004.

Förändringar som sker i skickets utveckling övervakas genom uppföljningsfotografering. Målet med kontrollresan var att få omfattande uppföljningsbilder från övervakningsplatserna. Vid sidan av kontrollfotograferingarna var avsikten att fortsätta att fotografera vraket för en bok avsedd för den stora allmänheten, som är ett samprojekt mellan Museiverket och den arbetsgrupp som jobbar med boken.

Man har börjat undersöka vrakträets skick i samarbete med Helsingfors universitet, Botaniska museet och Nationalmuseets konserveringslaboratorium. Målet var att bärga trä för provmaterial för de analyser som görs i laboratoriet. Förutom vrakträ finns det på botten träprover som har legat där i fem år. Av dessa prover var målet att ta upp träslagsproverna från aerobiska förhållanden och provrör från anaeroba förhållanden. Med aerobiska prover avses träbitar som har varit i vattnet ovanför botten bredvid vraket. De anaeroba träproverna har grävts ner bredvid vraket i bottensedimentet. Även vrakträet var tänkt att tas upp för analys.

De största riskerna för skrovet utgörs för närvarande av de upprättstående masterna. Man har tidigare år uppmärksammat att de rör på sig, men man har inte kunnat utreda omfattningen av deras rörelser. Målet med kontrollresan var att fästa en mätutrustning i masten som skulle följa dess svängande rörelser.

Man vet att besättningen övernattade på en närbelägen holme under förlisningen, men man har inte tidigare försökt lokalisera spåren av lägerplatsen. Forststyrelsen beviljade tillstånd att stiga iland och tanken var att söka efter spår av lägret på de närmaste öarna med en metalldetektor och genom prover tagna med markborr.

Forststyrelsens Velmu-kartläggningsgrupp hade bjudits in för att följa kontrolldykningarna. Gruppen kommer att kartlägga undervattensmiljön i vrakets skyddsområde senare i augusti. Dessutom hade dyksällskapet Pargas Tumlare från Pargas bjudits in. Sällskapets medlemmar dök efter Vrouw Marias vrak för första gången redan 1972.

 

Organisation


Museiverkets marinarkeologiska enhet svarade för kontrollresans planering, genomförande och kostnader. Kontrollresan inleddes i Kasnäs kl. 10 måndagsmorgonen 23.7.2007, dit m/s Teredo hade flyttats för att agera stödfartyg. I Kasnäs packades fartyget med dykarnas utrustning och blandgasdykarnas gastuber. Forststyrelsens guidecentral Blåmusslan hjälpte till med förvaringen av gastuberna.

I kontrollresan deltog överintendent Marja Pelanne, konservator Ulla Klemelä, arbetsmästare Pekka Paanasalo och forskare Minna Leino från Museiverkets personal. Proffsfotografen Petri Puromies skötte uppföljningsfotograferingen under vatten med specialforskare Juha Flinkman från Havsforskningsinstitutet som dyksällskap. Vrakundersökningsgruppen (Hylkytutkimusryhmä) med blandgasdykarna Pasi Raasakka, Jussi Kaasinen och Tuomas Pensala skötte videofilmningen.

Kontrollresans provianteringslogistik sköttes av amanuensen inom sjöhistoria Anne Ala-Pöllänen från Helsingfors universitet. Samtidigt fotograferade hon kontrollresans vardag. Bodös gamla sjöbevakningsstation användes som landfäste och den erhölls som gratis handräckning från Västra Finlands Sjöbevakningssektion. Chef på stödfartyget var Kenneth Lindström och besättning var Kalle Salonen. De var båda redan med i den sökningsgrupp som leddes av Rauno Koivusaari år 1999, då Vrouw Marias vrak återfanns.

 

Genomförande


 
Måndag 23.7.2007

Förflyttning från Kasnäs till Bodös gamla sjöbevakningsstation och städning av stationen. Det blåste för mycket för att man skulle kunna nå vrakets ovansida med stödfartyget. Därför transporterade hjälpbåten Meri 2 en liten grupp för att utvärdera situationen i skyddsområdet. Då fick man GPS-koordinater till två fästbojar och det var möjligt att noggrannare planera dykoperationerna för de kommande dagarna. Samtidigt värderades också Vrouw Maria-besättningens möjliga landstigningsplats, eftersom vindförhållandena nästan var identiska med de under skeppsbrottet 1771.

Tisdag 24.7.2007

Den hårda vinden satte stopp för dykaktiviteterna. Sökandet efter Vrouw Maria-besättningens inkvarteringsplats förhindrades även den på grund av den hårda vinden.

Onsdag 25.7.2007

Arbetsdagen inleddes kl. 3:45 när stödfartyget m/s Teredo åkte mot Vrouw Maria-vrakets skyddsområde, dit man anlände vid sextiden. Till en början lokaliserade man vraket och sänkte ner ett guiderep för dykarna. På skyddsområdet var det kraftig sjögång på grund av den långvariga blåsten och stödfartyget gungade fäst med en boj. De första att dyka ner var Pasi Raasakka och Jussi Kaasinen, som flyttade guiderepets tyngd till vrakets sida. Sikten på vraket var mycket dålig, men med den tillgängliga kamerautrustningen kunde man ändå genomföra bra uppföljningsbilder från vraket. Därefter dök Petri Puromies, Juha Flinkman och Tuomas Pensala ner. Puromies fotograferade vraket medan Flinkman och Pensala lyste på de detaljer som skulle fotograferas.

På eftermiddagens reprisdykning dök hela dykgruppen om fem personer ner samtidigt. Mätutrustningen masto-o-metern, som formgivits och tillverkats av Jussi Kaasinen, fästes i vrakets stormast. Fästpunkten fanns nedantill på mastens essel. Fästoperationen fotograferades med två kameror. Efter fästandet gick dykarna ner till vrakets däcknivå, där man valde ut ett träslagsprov, som överfördes till en lyftpåse.

Efter att vrakundersökningsgruppen hade stigit upp till ytan, var det Forststyrelsens arbetsgrupp Velmu som dök ner för att granska Vrouw Marias vrak. Arbetsgruppen Velmus avsikt är att kartlägga vraket Vrouw Marias skyddsområde noggrannare i augusti.

Vinden ökade mot kvällen och ändrade riktning, så man var tvungen att lossa stödfartyget från bojen. Man hade med sig två hjälpbåtar, varav den enes bogseringslina sögs in i stödfartygets propeller. En dykare fick gå ner och skära loss linan, därefter kunde man börja förflytta sig till Bodö. Under resan tittade man på dagens insamlade bildmaterial. Torsdagens vindprognoser hade också säkerställts och enligt kalkylerna skulle en eventuell dykoperation kunna genomföras cirka kl. 12- 5. Man anlände till Bodö kl. 20.

Torsdag 26.7.2007

Man begav sig mot vraket kl. 10. M/s Teredo följdes av organisationen Pargas Tumlares stödfartyg Calypso. Väl till sjöss flyttade sig organisationens medlemmar till stödfartyget m/s Teredo för att följa dykaktiviteterna. Petri Puromies och Juha Flinkman skötte fotograferingen för uppföljningen av vrakets skick. Vinden tog i mot eftermiddagen och efter dykningen förflyttade man sig till en mer skyddad plats vid Storskär. Därifrån transporterade hjälpbåten Meri 1 undersökningsgruppen om fem personer till holmarna Gråklåppen och Släta Måsskär nära skeppsbrottsplatsen. På Släta Måsskär hittade man en skyddad plats och flera klippstränder som var enkla att närma sig. Man fann inga föremål med metalldetektorn, med hjälp av vilka övernattningsplatsen skulle kunna bestämmas noggrannare. Man åkte därefter till Bodö dit man anlände kl. 19.

Fredag 27.7.2007

Man städade och tömde Bodös gamla sjöbevakningsstation. Man åkte mot Kasnäs kl. 10. Man anlände i Kasnäs kl. 14, då man packade sakerna i bilarna. Stödfartyget m/s Teredo stannade kvar i Kasnäs för att vänta på undersökningsgruppen för Egelskärs medeltida skeppsbrottsplats som skulle anlända på söndagen.

Slutligen

Tanken var att kontrollresans arbetsuppgifter skulle genomföras under två dagar och denna gång tillät väderförhållandena endast 1,5 dagars arbete på Vrouw Marias vrak. De mål som man hade satt upp för kontrollresan men som man inte uppnådde var bärgning av de aerobiska och anaeroba träslagsproverna. Det var inte möjligt att placera stödfartyget ovanpå vraket, så att proverna skulle ha kunnat lokaliseras med en robotkamera. Siktförhållandena för dykarna att hämta proverna var för utmanande.

Mätutrustningen som skulle lagra mastens svängningsrörelser hämtas upp efter höststormarna. Annars finns det inga förändringar i vrakets skick och uppföljningen kan fortsätta som förut. Genomfört på detta sätt kostade dykningen på Vrouw Marias vrak cirka 500 €/timme. I summan ingår inte lönekostnader eller mängden frivilligt arbete, som uppgick till över hälften av den använda arbetstiden.

Ett varmt tack till alla deltagare på kontrollresan och alla personer och organisationer som bistått arbetsgruppen under kontrollresan!

Hylkysaari 30.7.2007

Minna Leino

Konservator Ulla Klemelä lyfter upp förvaringsvatten för träslagsproverna. Kalle Salonen assisterar. Bild Minna Leino, Museiverket

Mätutrustningen som placerats i stormasten lagrar mastens svängningsrörelse. Mast-o-meter- utrustningen är framtagen och tillverkad av Jussi Kaasinen. Bild Minna Leino, Museiverket

Blandgasdykarna förbereder sig på stödfartygets däck. På bilden Petri Puromies, Jussi Kaasinen och Pasi Raasakka. Bild Minna Leino, Museiverket

Eventuell skyddsplats på en närbelägen holme för besättningen på fartyget Vrouw Maria. Bild Minna Leino, Museiverket

Kontrollresenärerna övernattade på Bodö. Bild Minna Leino, Museiverket

Kontrollresans deltagare en stund innan avgången från Bodö. Från vänster: Juha Flinkman, Kenneth Lindström, Anne Ala-Pöllänen, Petri Puromies, Ulla Klemelä, Marja Pelanne, Kalle Salonen, Pekka Paanasalo, Minna Leino (längst fram). På bilden saknas Pasi Raasakka, Jussi Kaasinen och Tuomas Pensala. Bild Juha Lindstedt.


 



Sidkarta



Senast uppdaterad 21.8.2015
© Museiverket