Vasen-bg Museiverket   Registret för personal KontaktuppgifterRespons

Suomeksi | In English

Oikea-bg

Vraket och dess omgivning


Belägenhet och omgivning


Vrouw Marias positionVraket ligger i Nagus yttre skärgård på ett oskyddat ställe utsatt för väder och vind. Vraket ligger i en försänkning omgett av grundområden. Bottnen består av ett tjockt lager lera med ett övre lager av sand. Djupet på platsen är 41 meter. Platsen påverkas av strömmar och det är troligt att förändringar i Östersjöns hydrografi är direkt urskiljbara på platsen. Ljuset på bottnen påverkas av den biologiska aktiviteten i vattnets övre skikt. Soliga sommardagar når ljuset bottnen, men vanligtvis måste man använda artificiellt ljus vid vraket. Sikten varierar från tio meter ned till en halv meter beroende på strömmar och mängden av alger i vattnet.

Vrakets skyddsområde


Vattenområdets ägare Forststyrelsen och Museiverket, som är ansvarig för vårt maritima kulturarv, har i maj 2000 kommit överens om gränserna för ett skyddsområde för vraket Vrouw Maria. Skyddsområdet är cirkelformat med en diameter på 1500 meter. Innanför cirkeln råder ankrings- och dykningsförbud förutom när det gäller sjöräddningsuppdrag eller forskningsverksamhet övervakad av Museiverket. Området övervakas av sjöbevakningen.

Beskrivning av Vrouw Maria-vraket


Vrouw Maria-vraket har till konstruktionen bevarats så gott som helt. Fartyget sjönk till botten och ställde sig på kölen och lutar något mot styrbordssidan. Av det ca 26 meter långa och sju meter breda vraket kan man se att det har haft två master. Det är kravellbyggt, har akterspegel och rundad stäv. Stäven och bordläggningen har bevarats hela, men skadorna efter skeppsbrottet och räddningsåtgärderna har satt sina spår i akterdelen. Rodret saknas helt och en fem meter lång roderpinne ligger tvärs över akterdäcket på vrakets styrbordssida. Akterspegeln är mycket skadad, största delen av konstruktionsdelarna ligger på bottnen bakom aktern.

Däckbordläggningen är i huvudsak på sin plats, men några plankor har rasat ner i fartyget. På däcket finns rikligt med olika konstruktionsdelar, bland vilka det finns lämningar efter däckshytten. På däcket finns också delar av tacklingen som fallit ner. Från den skadade aktern, som är öppen, och från lastningsluckan på styrbordssidan i aktern samt från de två öppna luckorna på däcket kan man se in i skrovet. Från luckorna i däcket ser man in i det nästan helt fyllda huvudlastrummet och i utrymmena i fartygets stäv. Utifrån skorstenens rökkanal som når upp till däcket framför ankarspelet kan man sluta sig till var köket har funnits. I vrakets inre delar kan man urskilja köket som funnits i stäven och utrymmena för manskapet, lastrummet i mitten och akterhytten. Dessutom finns under huvudlastrummet ett annat lastrum, där man antagligen har placerat sockret som har ingått i lasten.

Vrouw Maria var ett handelsfartyg, som byggdes så att det skulle vara så ändamålsenligt som möjligt. Fartygets lastutrymme utgör en stor del av det totala utrymmet och utseendet är vardagligt jämfört t.ex. med det påkostade och utsmyckade örlogsfartyget Vasa. Dock finns det i vraket en del partier utsmyckade med etsningar.

De nedre delarna som finns kvar av de två masterna i vraket är på ca 22-24 m djup. Masterna har bestått av tre delar och de översta delarna har bevarats i bottnen på vrakets styrbordssida. Här finns också ett ankare. Den ena armen har helt grävt sig in i bottnen, vilket avslöjar att vraket vilar på sin ursprungliga förlisningsplats. Det ena av fartygets ankare hänger fortfarande på sin plats på babordssidans reling. Ankarspelet är helt och i stocken finns fortfarande en handspak kvar. Båda fartygspumparna är fortfarande upprättstående och i den ena finns kolvskaftet ännu kvar.

De konstruktioner av vraket, som är hela, ger unika möjligheter till att utreda egenskaperna hos ett handelsfartyg från 1700-talet, vad gäller lastning och varutransporter samt segling. Med hjälp av Vrouw Maria får man även information om skeppsbyggeriet, som var en betydande produktionsgren bl.a. i Holland och i Storbritannien.




 



Sidkarta



Senast uppdaterad 24.8.2015
© Museiverket